- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
105

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den nya konstitutionen - 6. Under trettio- och fyrtiotalen - 7. Kravet på enkammarriksdag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men så fungerade systemet inte i högre grad. Varje partiledning hade
stora och i allmänhet ökande svårigheter att få rikskandidater valda av
landstingen, som i allmänhet föredrog att bereda plats för sina egna.

Jag minns, att några bland oss i riksdagen ibland tänkte, att det
kunde ha varit bättre att vända upp och ner på dessa regler och slopa
bostadsbandet för val till andra kammaren men möjligen införa det för
valen till första kammaren, eller att enbart slopa det för valen till andra
kammaren. Sådana ändringar vore enkelt utförda. Men någon allvarlig
rörelse för en dylik mindre reform inom den fastställda ordningen med
två kamrar märkte jag aldrig, vare sig i riksdagen eller bland folket.

Själv hade jag, som 1935 blev vald för Dalarna till första kammaren,
för egen del ingenting att klaga på. Detta val skedde därför att jag var
från Dalarna och alldeles utan förslag från regeringen eller
partistyrelsen och inte från mig heller. Valet hade samma karaktär som
sammanhållningen alltjämt på den tiden i ett murarlag av dalkarlar i
Stockholm, där man togs in efter ursprunget. Valet vittnade väl om den i
Dalarna då ännu kvarlevande större landskapspatriotismen, som jag
talat om i förordet.

7 Kravet på enkammarriksdag



Vad som sedan hände och som så småningom skulle leda till att alla de
s k "demokratiska partierna" i riksdagen godtog övergången till en
enkammarriksdag och dessutom uppnådde politisk enighet om en
vidlyftig nyskrivning av hela konstitutionen, kan jag inte vittna om på
grundvalen av egna erfarenheter, eftersom jag då var borta från
Sverige och den svenska politiken.

Början var tydligen att Bertil Ohlin, som var ledaren för det då
framryckande folkpartiet, redan på femtiotalet ställde sig kritisk mot
tvåkammarsystemet. Det gynnade enligt hans mening det
socialdemokratiska partiet och kunde, efter ett val som gick det emot, förhindra
dess förlust av regeringsmakten. Hur realistisk denna uppfattning var,
lämnar jag därhän i detta sammanhang.

Gradvis tycks högern ha vunnits för anslutning till Ohlins krav på en
enkammarriksdag. Det socialdemokratiska partiet under Tage
Erlanders engagerade ledning vanns också gradvis över, varvid kanske det
oförmånliga kommunalvalet 1966 kan ha spelat en roll. Framemot
sextiotalets slut blev ledningen för alla partierna redo för att inte bara
avskaffa tvåkammarsystemet utan dessutom även att kompromissa sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:04:12 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free