- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
106

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den nya konstitutionen - 7. Kravet på enkammarriksdag - 8. En helt nyskriven konstitution

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fram till en helt nyskriven vidlyftig konstitution.

Det politiska förlopp som till slut fick detta resultat, och särskilt
enskilda riksdagsmäns roll i denna utveckling, förefaller mig allt annat
än fullt klarlagt. Om jag vore statsvetare eller nutidshistoriker och ung
skulle jag finna det intressant att mer grundligt utreda hur det hela
gick till, nu medan ännu några av det mycket ringa fåtal riksdagsmän
som spelade huvudroller alltjämt finns i livet och kan berätta.

8 En helt nyskriven konstitution



I första hand var det praktiskt betydelsefulla målet dock att avskaffa
tvåkammarsystemet. Bortsett nu från frågan om den ändringen var
behövlig och klok, där jag måste vidhålla min mening att den inte var
det: behövde denna förändring till enkammarsystem ha lett till en
nyskrivning av hela konstitutionen?

Hade man följt det historiska mönstret från de mycket mer
genomgripande konstitutionella reformerna, när ett århundrade tidigare
ståndsriksdagen avskaffades, eller när för ett halvt sekel sedan den
allmänna rösträtten slutligen infördes, hade endast relativt få och små
ändringar varit nödvändiga.

Och landet var ju inte i en revolutionär situation som 1809, när den
därefter gällande konstitutionen snabbt tillskapades. Inte heller den
gången var man för övrigt onödigt klåfingrig. Den drevs visserligen i
en mer liberaliserande riktning, kanske framför allt genom
tryckfrihetsförordningen som gavs grundlagskaraktär, och införandet av
institutionen Riksdagens ombudsman för att övervaka att tjänstemännen
följde lag och förordning. Men även dessa två nymodigheter hade haft
kortvariga förelöpare.

Det är sant att den nu sedan så länge — 150 år — bestående
regeringsformen inte precis var modern, fastän det inte hade oroat oss
mycket under trettio- och fyrtiotalen. Bestämmelsen i regeringsformen
om att konungen skulle "styra riket" och en hel del annat av samma
sort hade blivit döda paragrafer.

Att de verkligen var döda var säkert, och detta var konstaterat av en
hel generation av statsrätts- och statskunskapslärare som den tiden var
mycket framstående och i två fall medlemmar av riksdagen.
Parlamentarismen hade blivit fast sedvanerätt och fungerade tillfredsställande.
Behovet att få den parlamentariska ordningen, som var förverkligad
och tryggad, även formellt bekräftad, kändes inte angeläget på något

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free