- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
116

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den nya konstitutionen - 15. Proportionalismen - 16. Procentspärrarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

där mer än annorstädes någon sällan flyttas ut eller ner. Den som en
gång blivit något i Sverige antas allmänt ha rätt att bara flyttas uppåt
eller möjligen i sidled.

Den fråga jag vill ställa är, om det inte vore möjligt att förena de båda
valsättens fördelar: den större rättvisa i mandatfördelningen som det
proportionella valsättet erbjuder, och det närmare förhållandet mellan
väljare och de valda som ernås genom majoritetsval i
enmansvalkretsar, som då bleve mycket mindre. Ett sätt bland många är naturligtvis
att gå tillbaka till majoritetsval i små valkretsar men därtill foga en
kraftig utvidgning av det system med utjämningsmandat vi redan nu
har för att få en mera precis proportionalitet. Redan en nedminskning
till att motsvara tre eller fem mandat skulle under samma förutsättning
skapa mer av lokal kontakt med bibehållen proportionalitet.

Men eftersom de etablerade partierna liksom
intresseorganisationerna naturligt nog känner behov att behålla de stora valkretsarna och sin
större makt över nomineringen av kandidater i dessa stora valkretsar,
har en sådan reform ingen utsikt att bli populär bland de beslutande i
riksdagen, så som den numera är sammansatt och fungerar.

<h3>16 Procentspärrarna</h3<

Överhuvudtaget har de etablerade partierna, trots sina
konfrontationer i politikens sakfrågor, alltmer utvecklat en förmåga att gå samman
om allt, som framstår vara i deras gemensamma intressen som partier.
Till sådana gemensamma intressen hör att i möjligaste mån för sig
själva monopolisera politiken och hålla andra utanför. När
ekonomiska partistöd infördes hade de således lätt att komma överens om att
inga partier som inte var representerade i riksdagen skulle få något
med av pengarna.

Syftena med införandet av fyraprocentsspärren och likaså
tolvprocentsspärren för enstaka valdistrikt, när ett parti för hela landet
kommit under de fyra procenten, var två: att hindra utbrytning från de
etablerade partierna och överhuvudtaget att hindra uppkomsten av
nya små partier. För min del kan jag inte dela dessa syftemål.

Bakgrunden är den hårda konsolidering av partierna under
partiledare, partiledningar och med partilinjer som jag närmare skall
diskutera i andra delen. Särskilt det socialdemokratiska partiet var ännu under
trettio- och fyrtiotalen mera av en folkrörelse med gemensam
grundåskådning men livlig inre diskussion och även meningsskillnader ända

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free