- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
117

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den nya konstitutionen - 16. Procentspärrarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upp i riksdagen; se i kapitlen VI och VIII. Först när en stor fråga stod
inför avgörande samlades partiet till enig handling. Vi kände på min
tid aldrig behovet av en spärregel. Jag minns inte att saken någonsin
diskuterades bland oss.

Likaså kan jag för min del inte inse vådan av uppkomsten av
småpartier. Ifall några få procent av väljarna önskar ett större religiöst
inflytande på politiken och kanske rentav skulle vilja ändra abortlagen,
kan jag inte se en fara för landet i att de skulle få företrädas av ett fåtal
representanter i vår överstora riksdag. Jag känner likadant för
miljövännerna och även för särgrupper på yttersta vänsterkanten.

Deras inflytande i riksdagen kunde sannolikt endast vara att göra de
etablerade partierna något mindre stela i åsiktsfrågor, vilket jag som
demokrat skulle se som en återgång till tidigare sedvanor och vara till
fördel för landet. Någon av särgrupperna skulle kanske rentav kunna
växa till ett större parti. I den besvärliga situation, som vi råkat i,
opåräknad av våra nya grundlagsstiftare, av riksdagar med nära nog
jämvikt, skulle smågrupperna rentav kunna bryta situationen av
oönskad, stel "konfrontation".

Det har sagts mig att vid den nya konstitutionens tillkomst spelade
folkpartiet en pådrivande roll för procentreglernas tillkomst, fastän
tydligen de andra etablerade partierna inte var ovilliga att hålla med
dem. Historiskt hade ju folkpartiet ärvt ett väljarstöd från de
frireligiösas och nykterhetsvännernas sida, och dess sentida företrädare
fruktade särskilt tillkomsten av ett nytt parti för de religiöst sinnade. Ur
deras synpunkt har syftet inte nåtts, eftersom KDS fortfarande
existerar och drar en del röster, fastän det på grund av spärreglerna inte
kunnat få någon som helst representation i riksdagen, om än ibland i
kommunerna.

Socialdemokraternas intresse av spärreglerna syns mig ännu mera
tvivelaktigt. De har haft och har allt intresse av att kommunisterna
skall överskrida fyra procent av de röstande, och det har t o m sagts att
socialdemokrater här och var ibland röstat kommunistiskt för att säkra
detta. Att då behålla spärreglerna som kan riskera att kommunisternas
röster blir bortkastade, kan knappast vara ett rationellt
socialdemokratiskt syfte.

Det tycks mig också ur socialdemokratisk synpunkt vara ett intresse,
att kommunisterna får vara ett i riksdagen representerat parti, istället
för att helt drivas, som i England, att infiltrera fackföreningsrörelsen
och lokala partiorgan, dolt eller öppet.

Överhuvudtaget är, som redan påpekats, spärreglerna, i synnerhet
så höga som de satts, ett flagrant avsteg från den populism med krav

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free