- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
122

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den nya konstitutionen - 19. Grundläggande fri- och rättigheter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den medeltida konungaeden. I hägnet av de allmänna grundsatser
som i denna rättighetsförklaring bevarats och utvecklats hade under
århundradenas gång en fast sedvanerätt utvecklats om våra fri- och
rättigheter i Sverige, som ibland men inte alltid också lagfästs.

Av hänsyn till det historiska arvet, i vilket jag ser ett värde som är
mer än estetiskt, beklagar jag att den i vår nya konstitution helt kastats
bort.

Vi hade ju också i arv ett genomfört grundlagsförsvar för
tryckfriheten och tillgängligheten av offentliga handlingar. Flera gånger och
även nu senast har justeringar gjorts, framför allt av
tryckfrihetsprocessen.

Genom att vi ratificerat vissa mellanstatliga konventioner hade
rättslig giltighet givits åt en hel del s k mänskliga rättigheter. Dessa
konventioner har framdrivits av länder som i likhet med vårt land velat
pressa på länder med mindre frihetliga rättstraditioner och rättspraxis
en mera mänsklig ordning, och de är vanligen inte av större betydelse
för våra inre rättsförhållanden.

Ett undantag är i viss mån den konvention med tilläggsprotokoll
inom Europarådet om de mänskliga rättigheterna, som vi biträtt. Den
har sedermera utrustats med klagorätt till rådets domstol åt dem som
känner sig förfördelade, och vi har godtagit domstolens domsrätt.

Detta var rättsläget före den nya konstitutionens tillkomst.
Regeringsformen har nu försetts med ett särskilt kapitel, som fått
hedersplatsen som kapitel 2 om "Grundläggande fri- och rättigheter" efter
kapitel 1 om "Statsskickets grunder". Detta nya kapitel innehåller en
specificerad rättighetskatalog, som gjorts allt utförligare. Den har
redan två gånger utökats efter konstitutionens antagande, och många
goda människor, för vilkas motiv jag känner respekt, arbetar alltjämt
för att göra den ännu mera uttrycklig och fullständig.

Jag räknar med, att jag inte kan misstänkas för att inte i fullaste
utsträckning stå för de mänskliga rättigheterna och deras
respekterande. Likväl kan jag inte dela den allmänna entusiasmen för deras allt
utförligare inskrivande i konstitutionen. Och jag känner att jag måste
förklara varför.

Ibland är dessa grundlagsregler självklara för oss svenskar och fast
förankrade i våra lagar och vår rättspraxis. De skulle inte behöva
utsägas i konstitutionen. Menar vi annorlunda funnes det ingen gräns
för hur vidlyftigt dess kapitel 2 måste göras.

Men ofta måste allmänt avfattade rättighetsförklaringar i en
konstitution förses med villkoret att begränsningar och undantag får göras
genom lagstiftning. Denna lagstiftning kan inte ges

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free