- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
123

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den nya konstitutionen - 19. Grundläggande fri- och rättigheter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grundlagskaraktär. För då skulle detta kapitel i regeringsformen svälla över alla
gränser. Behovet av undantag från de konstitutionella reglerna är vidare
inte konstant utan beror på föränderliga förhållanden, t ex
teknologiska, och vår inställning till dessa.

Vi har just kunnat läsa i tidningarna hur vår utbildningsminister
måst resa frågan, att vi nu skulle behöva en grundlagsförändring, som
ju alltid tar rundlig tid att förbereda och genomföra, för att vi skall
kunna ingripa mot att grov våldspornografi, genom den tillkomna
nymodigheten video, säljs eller uthyres till barn.

Vi kommer nog i vårt föränderliga samhälle att få flera liknande
bekymmer tillskapade genom den nya konstitutionen. Problemet är
principiellt olösligt om man inte gör konstitutionens alla eller nästan
alla regler villkorliga. Men vad skulle då meningen vara med att ha
regler grundlagsfästa, om de kan åsidosättas genom vanlig
lagstiftning?

Jag tar säkert inte miste, när jag tror att, vid sidan av den allmänna
regleringslusta som ligger i tidsandan, den mycket allmänt spridda
benägenheten att få våra fri- och rättigheter utförligt grundlagsfästa,
har en orsak i våra upplevelser under andra världskriget. I det
skymningsläge, som då rådde under det ständiga hotet från söder, gjordes
ingrepp mot tidningar och enskilda, som var för frispråkiga mot
Hitlertyskland eller var misstänkta som kommunister. I efterhand har
många svenskar känslomässigt fått den inställningen, att vi borde ha
haft en grundlag, som snävare begränsat samlingsregeringens makt att
ingripa på detta sätt.

De upplysningar som nu blivit tillgängliga om trycket av den
fruktansvärda hotpress som landet var utsatt för och det motstånd till det
yttersta som regeringen genomgående visade, mer än då var allmänt
känt, är ägnade att göra ingreppen mer försvarliga än många av oss,
bland dem Alva och jag, då insåg (se i kapitel VIII och fotnot 3).

Och det är nog ganska givet, att om landet igen en gång komme i
lika farligt läge, skulle varken regering eller riksdag känna sig
förhindrade att göra vad de finner nödvändigt, utan att bry sig mycket om alla
de vidlyftiga reglerna i grundlagen.

Detta har naturligtvis förståtts av den nya konstitutionens författare.
Och eftersom de inte gärna vill ha grundlagsbrott, finner vi också i
slutet på det kapitel i Regeringsformen jag nu diskuterar en allmän
tillåtelse att göra begränsningar i yttrandefriheten,
informationsfriheten, mötes- och demonstrationsfriheten med hänsyn till i första hand
rikets säkerhet. Syftet skulle alltså inte ha nåtts. Regeringen och
riksdagen har trots allt fått fria händer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 14:28:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free