Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den nya konstitutionen - 20. Krig eller krigsfara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den viktiga uppgiften att styra över den stora del av handelsflottan
som var utomlands. Tack vare de Gaulle fick Frankrike mycket av en
motsvarande ordning. Danmark däremot liksom Belgien hankade sig
fram efter besättelse utan exilregering, fastän med stigande folkligt
motstånd inom landet.
För detta fall, att landet helt ockuperats och befinner sig i en
fiendemakts våld, utformas i stället i den svenska konstitutionen mycket
bestämda regler för hur landet då skall styras helt inom landet, och
dessa regler finner jag oförsvarliga. Under politikernas ointresse har
omdömeslösa jurister givits fria händer.
Hela vårt civilförsvar i krig måste ju bygga på att befolkningen gör
motstånd även under ockupation. Särskilt de medborgare, som valts
att vara folkets förtroendemän men inte flytt utan blivit kvar hemma,
måste förutsättas vara i den meningen motståndsmän.
Enligt den nya regeringsformen får av goda skäl riksdagen inte
sammanträda på ett ockuperat område i landet. Men om ockupationen
är fullständig får den göra det.
För att den skall bli beslutsmässig förutsätts visserligen att minst tre
fjärdedelar av ledamöterna kommer tillstädes. Men med de regler vi
numera har för ersättare, står en mycket stor mängd icke-valda
kandidater på vallistorna till förfogande för att, om de vill, inträda i
riksdagen i stället för dem som flytt, är fängslade, dödats eller vägrar att
medverka under fiendemakten.
En sådan rumpriksdag har enligt regeringsformens kapitel 13 givits
rätt att bilda regering, lagstifta och att förlänga sitt mandat från år till år
utan nytt val.
Den måste antas arbeta under fiendens makt och på hans villkor. Vi
vet av erfarenhet från andra länder, att det alltid finns samarbetsvilliga
medborgare. Vad vi här fått presenterat är en legalisering, efter
utrensning av alla riksdagsmän och närmaste ersättare, som flytt ur landet,
fängslats, dödats eller som vägrar att spela med, alltså av en
Quisling-regering. Dess tillkomst och verksamhet har underlättats av de
generösa regler vi numera har om ersättare för frånvarande riksdagsledamot
och av bestämmelserna att det räcker med att tre fjärdedelar av
riksdagsplatserna blir besatta.
Gustaf Petrén är en av de två utgivarna av den rikt dokumenterade
och kommenterande nya upplagan av Sveriges Grundlagar, 1980. Han
har offentligt uttryckt sin skarpa kritik. Han skrev i Svenska Dagbladet
den 25 januari 1981: "Grundlagen möjliggör sålunda att en
ockupationsmakt helt lagenligt får till sin hjälp vid landets styrande alla
konstitutionella organ: riksdag, regering och statschef. Vi har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
