- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
129

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den nya konstitutionen - 21. De anförda huvudskälen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är naturligtvis uppenbart, men det understryks aldrig av beredningen,
inte heller i det avsnitt av slutbetänkandet jag nu skall kritisera.

Beredningen framhåller i stället att beroendet av oskriven
sedvanerätt under sin utveckling behåller ett mått av vaghet och ovisshet. Och
det är riktigt, framför allt när en ny förändring, vanligen bara en viss
förskjutning, håller på att ske. Beredningen vill skapa en "fast ram" för
den politiska verksamheten i alla tänkbara hänseenden. Det är i denna
strävan den nya konstitutionen blivit så detaljerad. Därmed menar
man sig ha givit ett "krafttillskott till den svenska demokratin".

Jag menar tvärtom att denna påstådda vaghet i sedvanerätten, som
den utvecklas för att möta ständigt förändrade förhållanden, är dess
styrka. Genom att binda upp utvecklingen medelst fasta, detaljerade och
utförliga regler i alla upptänkliga avseenden, har Beredningen skurit av den
gradvisa utvecklingen att möta förändrade förhållanden, som är sedvanerättens
överlägsenhet.
Sedan årtionden och i vissa fall århundraden långsamt
utformade och omformade konstitutionella prejudikat inom
sedvanerätten har så kastats bort.

Samtidigt har den nya konstitutionen då genom sina fastlagda och
detaljerade regler skapat förhållanden, där oavbrutet ändringar i dess
text blir påkallade, vilka blir svårare att genomföra, eftersom alla
detaljregler ju har fått grundlagskaraktär.

Utredarnas övermaga förakt för ej blott sedvanerätt men även
nödrätt har nått sin höjdpunkt i det fullkomligt omdömeslösa kapitel 13 i
regeringsformen.

Utredningen åberopar lagtekniska skäl. Därmed avser den behovet
av fullständighet och precisering. Den underförstådda parallellen med
vår övriga lagstiftning är för mig inte en bärkraftig motivering — av två
skäl.

Denna lagstiftning är enligt min mening inte ett gott föredöme. I det
byråkratiserade regleringssystem vi fått i vårt korporativt styrda
samhälle har lagstiftningen blivit alldeles för vidlyftig på många områden
och har ändock ofta blivit otillräcklig och erfordrat tillämpningsregler,
som då vanligen måste överlämnas till en myndighet, d v s byråkratin,
att tillämpa.

Men än viktigare är det andra skälet, att det finns en skillnad mellan
vanliga lagar och grundlagen. Den senare avser att reglera riksdagens
och regeringens politiska verksamhet, som måste hållas friare. Den
analogi som utredningen tillgriper genom att tala om lagtekniska
synpunkter kan inte godtas.

Arbetet på en ny konstitution var, som jag oavbrutet påpekat, inte
framkallat av ett folkligt krav eller ett allmänt känt behov ens i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free