- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
130

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den nya konstitutionen - 21. De anförda huvudskälen - 22. Hur sakkunniga var de sakkunniga och deras experter?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riksdagen, framför allt inte den vidlyftiga nyskrivning i alla upptänkliga
riktningar som företagits. Beredningens uttalade förtröstan att den nya
konstitutionen efter antagande skulle komma att få en framträdande
plats i folkmedvetandet har sannerligen inte förverkligats.

Beredningens tanke, framlagd i samband med redovisningen av
huvudskälen, att den nya konstitutionen rentav skulle lämpa sig att bli
utnyttjad i skolundervisningen, var en överdriven förhoppning. Hur
skulle den för övrigt kunna presenteras vederhäftigt för vår ungdom
utan redogörelse för alla kraven på ändringar i så många hänseenden,
som redan rests från många håll?

22 Hur sakkunniga var de sakkunniga och deras experter?



De mångtaliga experterna vid konstitutionens författande har
uppenbarligen spelat en huvudroll. De var mestadels jurister. I Sverige, där
domstolarna inte tidigare haft mycket av prövningsrätt över lagarnas,
förordningarnas eller ens i högre grad administrativ praxis
överensstämmelse med grundlagarna, saknar även de mest högt uppsatta
jurister anledning att ha kunskaper om de konstitutionella problemen och
träning i det slags tänkande som krävs för deras begripande. Till
skillnad från vanlig juridik kräver statsrättsliga frågeställningar
regelbundet historisk fördjupning.

Olikheten är särskilt markant i jämförelse med Förenta staterna, där
all juridisk undervisning och forskning och en stor del av juristernas
praktiska arbete som domare eller partsrepresentanter just gäller vad
konstitutionen innehåller, hur den kommit till och hur den skall
tolkas. Hela diskussionen där, från tidningarnas ledare till den juridiskt
vetenskapliga litteraturen, är genomträngd av statsrätten såsom den
historiskt framvuxit. Som framgår av sektion 2 är jag inte en beundrare
av den amerikanska konstitutionen. Men den har tränat juristerna att
veta något om konstitutionens historia och allmänt om konstitutionella
frågor. Svenska jurister däremot har aldrig haft anledning att syssla
med vår statsrätt och dess historia, än mindre i jämförelse med andra
länders.

Om, som ofta händer, de redan som unga hovrättsjurister kallas till
departementen, riksdagsutskotten eller kommittéutredningarna för att
hjälpa till att ge form åt politikernas ofta inte alltför klara idéer, har det
uppskattats som värdefullt och meriterande att de varit "påhittiga".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free