- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
131

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den nya konstitutionen - 22. Hur sakkunniga var de sakkunniga och deras experter?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Detta kan vara en uppövad förmåga av tvivelaktigt värde, när det
gäller att ändra i konstitutionen.

Den enstaka akademiker av facket som anlitades, först som
sekreterare och sedan som ledamot, Jörgen Westerståhl, hade ju med alla sina
stora av mig högt skattade förtjänster på de egna områdena dock inte
fördjupat sig i svensk statsrätt, jämförande statsrätt och
konstitutionens historia. Det hade naturligtvis än mindre de enstaka riksdagsmän
som "styrde" arbetet, utom kanske i viss mån Erik Håstad till sin död
våren 1959, då han som representant för högerpartiet ersattes av
Henrik Munktell.

Den gamla raden av framstående statsrättslärare, Reuterskiöld,
Herlitz, och statskunskaparna Malmgren, Lagerroth och Brusevitz hade
dött eller åldrats och var ur leken, och deras efterträdare vid
universiteten uppskattades tydligen inte och tycks i alla händelser inte ha fått
spela någon större roll i arbetet på den nya konstitutionen.

Det allvarliga spörsmål som ställer sig, när man läser texten i de nya
grundlagarna är: vad finns där som vittnar om djupgående analys av
gällande statsrättsliga praxis och dess tillämpning under oavbruten
tillväxt och förändring av bindande sedvanerätt, det bestående
statsskickets historia i Sverige genom årtiondena och århundradena samt
relevanta jämförelser med motsvarande utveckling i våra grannländer
och i utomnordiska länder?

Och var finns vittnesbörd om förståelse för möjligheten att
förhållandena, särskilt de ekonomiska och politiska, skulle kunna radikalt
förändras, och att detta är av betydelse för hur konstitutionen bör
utformas? Vi ser en systematisk frånvändhet från vår historia och från
förhållandenas föränderlighet och därför, trots vidlyftigheten,
vittnesbörd om en uppenbar ytlighet i analysen.

De sakkunnigas intresse var tydligen helt koncentrerat till livet i
Sverige, och detta under den korta erfarenhetsperiod av femtio- och
sextiotalen, som de uppfattade den. De kände sig inte som utvalda att
med varsam hand och med hänsynstagande till en lång förhistoria och
en lång oviss framtid vidta de förändringar som var strängt
nödvändiga. I stället har de givit fritt lopp åt sin påhittighet och sin ambition till
fullständighet och utförlighet.

Det får inte glömmas att efter den allmänna rösträttens slutliga
genomförande 1918 hade det, till skillnad från förtiden under alla
sekler, rått ett nästan fullkomligt lugn på den konstitutionella fronten,
och att när frågan om att ändra konstitutionen kom upp, detta inte var
ett folkligt krav som i gamla tider eller ens ett allmänt krav i riksdagen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free