- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
137

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Politikerna och politiken under trettiotalet och in på fyrtiotalet - 1. Före och efter rösträttsreformen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stritt för reformen, naturligt att de kommit att tillmäta ledamotskap i
riksdagen stor betydelse och högt värde. Det var ju för att alla
medborgare skulle bli representerade i riksdagen de stritt.

Högern, som stått emot och endast dröjande och motvilligt måst ge
efter och som fruktade verkningarna, hade likaledes anledning att
tillmäta riksdagsmannaskap stor vikt. Det hade ju för dem gällt, först
att i riksdagen motstå rösträttsreformen, och sedan att möjligast
effektivt kunna kämpa emot de verkningar, som de hade fruktat.

I alla partier bör detta ha inneburit att högt kvalificerade personer
var beredda att ställa upp som kandidater vid val till riksdagen.

För socialdemokrater och liberaler var vidare den allmänna
rösträtten inte bara en förutsättning för inhemska reformer utan även för
trygghet mot äventyrlig utrikes- och militärpolitik. Den "bildade"
överklass, som utgjorde en kärna i högerpartiet var inte pålitlig, som
de såg saken. De erinrade sig att om vissa i denna bildade överklass
fått råda hade, utan Hjalmar Brantings hotfulla protest på den då i stor
utsträckning alltjämt rösträttslösa arbetarklassens vägnar, Sverige
kunnat komma i krig med Norge 1905.

Senare, när första världskriget brutit ut, fanns i denna klass,
huvudsakligen inom högern, personer som ville få oss med i kriget genom
någon slags anslutning till Tyskland. Detta kan jag som en då politiskt
intresserad skolpojke ge personligt vittnesbörd om. Mot det krigets
slut var samma krafter verksamma för att driva oss att ingripa i finska
inbördeskriget på de vitas sida.1

Dessa påtagliga erfarenheter hade gett ökad styrka åt kraven på
allmän rösträtt till båda kamrarna utan diskriminerande penningstreck
till förmån för överklassen. Det gällde alltså inte bara möjligheterna att
driva fram inre reformer utan även fredens bevarande genom att
resolut undvika krigsrisker.

Jag ser som en tredje orsak till hög kvalitet särskilt bland
socialdemokraterna den strid som hade utkämpats under tio- och tjugotalen
mellan de på marxistisk grund mer revolutionärt inställda och de
reformistiska i efterföljd av Hjalmar Branting såsom han hade
utvecklats. Den "vänstersocialistiska" rörelsen, om jag sammanfattande får
kalla den så, hade — under splittring, klyvningar, förändrade
partibeteckningar och återanslutningar — blott vunnit en svag och sjunkande
minoritet inom socialdemokratin och aldrig fått ett betydelsefullt
inflytande i fackföreningsrörelsen.

Denna strids betydelse för den fråga som här diskuteras är att den
började i ungdomsförbundet och länge fördes som i första hand en
kamp om ungdomarna. Detta drog från början och tidigt många högt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free