Note:
This work was first published in 1982, less than 70 years ago.
Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- VI. Politikerna och politiken under trettiotalet och in på fyrtiotalet
- 1. Före och efter rösträttsreformen
- 2. Behovet av forskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begåvade unga arbetarpojkar in i politisk verksamhet, t ex Gustav
Möller, Per Albin Hansson och Sigfrid Hansson och litet senare
Torsten Nilsson, Sven Andersson och, på den andra sidan, t ex Ivar
Wennerström, Karl Kilbom och de till härkomsten mera medelklassiga Zeth
Höglund och Fredrik Ström.
Den striden innebar en allmän politisk aktivisering av den
socialdemokratiska arbetarungdomen. Jag nämner detta här eftersom flera av
dessa ungdomar sedan under trettio- och över fyrtiotalet skulle
komma att spela en ledande roll i partiets politik och naturligtvis bidra till
upprätthållandet av den höga nivån hos partiets riksdagsmän.
2 Behovet av forskning
Min uppfattning, att i allmänhet begåvningskvaliteten på
riksdagsmännen var hög för femtio år sedan och att den särskilt inom det
socialdemokratiska partiet hölls hög också in på fyrtiotalet och att
deras personlighetstyp då var mera obunden och frihetlig, bygger, det
skall medges, i första hand på mina personliga minnen. Dessa har jag
nu sökt göra mer förklarliga genom reflektionerna om verkningarna av
striden om rösträttsreformen och dess slutliga genomförande, olika
aktivisttendenser särskilt bland de högersinnade, och striden inom
socialdemokratin mellan dem som stod för den mera revolutionära och
dem som bekände sig till den reformistiska linjen. Dessa förklarande
reflektioner är naturligtvis diskutabla, i synnerhet ifråga om deras
relativa betydelse för frågan om kvalitetsnivån hos riksdagsmännen
och deras personlighetstyp, som är det ämne jag här diskuterar.
Jag inser väl att mina personliga intryck skulle behöva stöd av
verklig forskning. Som institutionell samhällsforskare menar jag
principiellt, att allt kan utforskas, och att allt som är betydelsefullt också
bör diskuteras och utforskas. Jag inser emellertid att forskning om
riksdagsmännens begåvningskvalitet och personlighetstyp i en
förgången tid möter stora svårigheter, i synnerhet som alla i denna äldre
generation av svenska politiker nu är döda, medan även den då yngre
generationen, som jag tillhör och som har personliga minnen från
trettio- och fyrtiotalen, redan är starkt decimerad.
Nu finns naturligtvis ett rikhaltigt arkivaliskt material bevarat om
vad dessa politiker författat, talat, sagt och ibland antecknat om sig
själva och varandra. Och det finns brev. Några få har skrivit
memoarer.2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hurstyrs/0138.html
