- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
142

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Politikerna och politiken under trettiotalet och in på fyrtiotalet - 4. En förhistoria - 5. Hur jag kom in i politiken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men oppositionen mot "kadaverdisciplin" i det socialdemokratiska
partiet fortlevde in på tjugotalet.

En viktig sak att understryka är att majoritetens motvilja mot
opponenterna till vänster i första hand gällde och fortsatte att gälla, inte
deras olika inställning i enskilda aktuella sakfrågor utan deras
vacklande och oklara inställning till de demokratiska principerna och deras
försök att bilda en fraktion. Vid mitten av trettiotalet, när jag kom in i
riksdagen, hade denna motsättning förlorat i betydelse. Men det
ömsesidiga misstroendet mellan t ex Per Albin och Zeth Höglund bestod.3

Vid en tillbakablick framstår nog trettio- och även fyrtiotalen, när jag
hade mina personliga erfarenheter av riksdagen, som en tid när
åsiktsfriheten inom partiet kunde vara särskilt stor. Efter uppgörelsen med
bondeförbundet våren 1933 och samregerandet efter 1936 fanns i
allmänhet säker majoritet bakom regeringens viktiga förslag, och någon
övervakning av hur enskilda riksdagsmän röstade behövdes inte.

Under kriget hade vi särskilda förhållanden och snart
samlingsregering. Vid dess upplösning hade vi ju redan trygg majoritet i riksdagen.
Om Per Albins inställning till frågan skall jag återkomma i kapitel VIII.

Låt mig tillägga att den andra frågan, som jag berör, om politikens
dragningskraft på personer med hög begåvning och frihetlig
inställning är viktig och måste resas i en realistisk analys av partiväsendet.
Den hör emellertid i vår offentliga diskussion och också i vår
statsvetenskapliga litteratur till de tabu-belagda problemen.

5 Hur jag kom in i politiken



När jag på tiotalet var gymnasist i Norra Real i Stockholm hade jag av
min kristendomslärare blivit meddelad att jag inte kunde få A utan
bara a, eftersom jag enligt hans mening inte var tillräckligt positivt
inställd till religion. Jag hämnades genom att ofta på senvåren, när
riksdagen den tiden var i fullt arbete, skolka från
kristendomstimmarna för att istället tillbringa tiden på riksdagsläktarna. Jag fortsatte att
ofta hålla mig där under de allra första studentåren vid Stockholms
högskola.

Jag såg då, och hörde, Trygger, Lindman, Edén, Branting, Zeth
Höglund, Fridtjuv Berg, Rydén, Lindhagen och Palmstierna — som jag
tyckte såg spotsk ut där han ofta brukade sätta sig på en stol bredvid
talmansbordet med benen i kors — och sedermera Per Albin, Möller
och Wigforss och många andra. Det var riksdagsmän av uppenbart

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free