- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
146

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Politikerna och politiken under trettiotalet och in på fyrtiotalet - 6. De ledande socialdemokraterna på trettiotalet - 7. Samarbetet i partiet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

finansiella och ekonomiska åtstramningen skapade svåra påfrestningar
på sammanhållningen inom regeringen i flera år framåt. Denna
utveckling skall beröras i kapitel X. I fortsättningen av detta och närmast
följande kapitel håller jag mig fortfarande till tiden före dessa
påfrestningar.

Även under denna tid pyrde undantagsvis mellan några av de
ledande socialdemokraterna ovänskap eller åtminstone frånvändhet,
ibland som en följd av familjetrassel. Sigfrid Hansson blev
generaldirektör för den tidens mera direkt på socialpolitiken inriktade
socialstyrelse först 1937. Detta skedde efter det jag, som var bådas intime vän,
ganska hårt sagt åt Möller, som var socialminister, att det var en
skandal att vi aldrig fått en socialdemokrat på denna post, när vi hade
en så lysande och vad meriter beträffar helt oslagbar kandidat som
Sigfrid Hansson.

7 Samarbetet i partiet



Mycket allmänt gäller det att socialdemokraterna den tiden, inom
regeringen, i riksdagen och utanför, hade ett övermått av mycket
särpräglade personligheter: egensinnade och, som jag skall visa i
följande kapitel, ofta oliktänkande även i viktiga frågor, och ibland,
fastän naturligtvis mycket sällan, närmast personligen ovänner som i
fallet Wigforss—Möller. Hur partiet dock kunde utforma och föra en
gemensam, enhetlig och kraftfull politik, som gav oss ledningen i
landet, är en fråga som skulle kräva ingående forskning.

Vi hade då ingen utbyggd partiapparat, inget partikansli och inga
snäva "partilinjer" av den specialiserade typ vi nu fått vänja oss vid
och som skall karaktäriseras i andra delen.

Vi hade inga spökskrivare, utan tal och artiklar fick var och en
författa själv liksom motionerna i riksdagen.

I riksdagen förekom ibland partimotioner. Dessa hade författats av
en eller oftast en grupp av ledande politiker och hade diskuterats i
partigruppen, ibland också med partivänner utanför riksdagen. Så var
t ex fallet med arbetslöshetsmotionen våren 1932. Något kansliarbete
låg inte bakom ens ett så betydelsefullt solidariskt viljeuttryck i
riksdagen.

Vi sammanhölls av en gemensam grundåskådning med möjlighet
till meningsskillnader — ända tills en huvudfråga lyfts fram till
beredskap för handling. Detta förhållande, och dess olikhet mot nu, skall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:04:12 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free