Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Politikerna och politiken under trettiotalet och in på fyrtiotalet - 8. Riksdagens sammansättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Flera av dem som angav en förtroendeställning inom
fackföreningsrörelsen, t ex förbundsordförande eller ombudsman, hade vanligen
redan då heltidsjobb i den egenskapen och hade fått lämna
verkstadsgolvet, som de dock alla kommit från. Dem räknar jag som arbetare.
Om jag efter dessa påpekanden söker placera mina
riksdagskamrater efter yrke, får jag i första kammaren 25 arbetare, alla
socialdemokrater. I andra kammaren fanns 60 arbetare, och bara 1 av dem var icke
socialdemokrat.
Jordbrukarna var betydligt fler: i första kammaren 39, varav bara 2
återfinns på den socialdemokratiska sidan. I andra kammaren fanns
103 jordbrukare, varav hela 20 tillhörde det socialdemokratiska lägret.
Jordbrukargruppen var emellertid socialklassmässigt synnerligen
heterogen. Den inbegrep alla som bedrev jordbruk som yrke, från
torpare och småbrukare till godsägare. De som angav godsägare som
titel var i första kammaren 7 och i andra kammaren 3, alla borgerliga.
Den gruppen var nog i verkligheten större, eftersom flera godsägare
kallade sig jordbrukare.
Vid sidan av de två stora huvudgrupper jag dragit fram, arbetare och
jordbrukare, har vi en alldeles brokig tredje grupp av riksdagsmän.
Den räknade i första kammaren 85, varav 39 var socialdemokrater, och
i andra kammaren 67, varav 27 socialdemokrater. Skalan väger hos
dem tungt åt över- och högre medelklass. Endast några i jämförelse
med nuet särskilt intressanta undergrupper skall här utskiljas.
En var de högre tjänstemännen, med 3 landshövdingar, 5
generaldirektörer och inte mindre än 18 jurister. De flesta av dessa var i första
kammaren och inte så få av dem var i båda kamrarna
socialdemokrater. Prästerna var inte mindre än 6, med hälften i vardera kammaren
och fördelade lika, 3 socialdemokrater och 3 borgerliga.
Av professorer fanns i första kammaren 7, varav 2 socialdemokrater,
i andra kammaren 3, varav 1 var socialdemokrat och 2 borgerliga.
Läroverkslärarna var sammanlagt 8, med i första kammaren 5
socialdemokrater och en borgerlig samt en av vardera socialdemokrater och
borgerliga i andra kammaren.
Återstår att nämna de två kanske mest frapperande kategorierna,
nämligen först det enorma uppbådet av journalister: hela 12 i första
kammaren, varav endast 1 borgerlig, och proportionsvis de ännu fler,
eller 28 i andra kammaren, fördelade på 18 socialdemokrater och 10
borgerliga. De allra flesta var huvudredaktörer för sina tidningar.
Lika uppseendeväckande är folkskollärarnas fåtalighet. De var bara
1 i första kammaren, socialdemokrat, och 4 i andra kammaren, varav 3
socialdemokrater och 1 borgerlig, den folkpartistiska lärarinnan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
