- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
150

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Politikerna och politiken under trettiotalet och in på fyrtiotalet - 8. Riksdagens sammansättning - 9. Reflektioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Denna yrkesgrupp visade alltså en kraftig nedgång från Fridtjuv Bergs och
Värner Rydéns tid. Som jag flerstädes i denna bok får anledning att
återkomma till, hade folkskollärarna i slutet av artonhundratalet och
början av nittonhundratalet spelat en viktig roll i alla folkrörelser och i
politiken. I riksdagen hade de ännu 1910 varit 11 och 1929 nere i 6 i
båda kamrarna.

9 Reflektioner



Det finns några allmänna reflektioner jag vill göra till det siffermaterial
om riksdagens sammansättning på min tid jag lagt fram i föregående
sektion.

En sådan är att den socialdemokratiska väljarkåren, som dock till så
stor del var arbetare och småfolk, i riksdagen likväl så relativt ofta lät
sig företrädas av personer tillhörande den högre medel- och
överklassen.

En annan iakttagelse är att första kammaren i jämförelse med andra
kammaren genomgående oftare gav plats för riksdagsmän av högre
samhällsklass. Eftersom båda kamrarna var baserade på allmän
rösträtt, betyder detta att orsaken måste vara det indirekta valsättet till
första kammaren.

Landstingsmännen som själva en gång blivit valda, tenderade när
de sedan skulle välja, att då utse personer med en i genomsnitt relativt
högre samhällsställning än de själva, som blivit valda vid
direkta val. De följde, när de en gång blivit valda och själva skulle välja,
samma urvalsprincip som hela valmanskåren visat sig följa.

En annan säregenhet hos första kammarens riksdagsmän är att så
relativt många tidigare varit ledamöter av andra kammaren och således
"befordrats". 1936 var de 34. Jag antar att den längre valperioden varit
ett skäl att föredra ledamotskap i första kammaren. Men i enstaka fall
kan anledningen ha varit, att en förtjänt ledamot av andra kammaren
slagits ut vid ett val.

Förteckningarna över ledamöterna i de båda kamrarna anger för var
och en antalet bevistade riksmöten. Som jag ofta påpekar i denna bok
var det allmänt och är alltjämt så, att den som en gång blivit något i
Sverige anses ha rätt att fortsätta. Vi bör därför inte bli förvånade att så
många riksdagsmän var veteraner. I första kammaren hade 84 av 150
tio eller fler riksmöten bakom sig, i andra kammaren 124 av de 230. De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free