- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
151

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Politikerna och politiken under trettiotalet och in på fyrtiotalet - 9. Reflektioner - 10. Riksdagsmännen sällan professionella

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riksdagsmän som varit med tjugo eller fler år var i första kammaren 33,
i andra kammaren 76. Tendensen var densamma i alla partier.

10 Riksdagsmännen sällan professionella



Den kanske viktigaste karaktäristiken av den tidens riksdagsmän var
dock, att de vanligen stod kvar som aktiva i sina yrken och inte blev
professionella politiker. Ledamotskap av riksdagen tog inte i anspråk
så mycken tid och var långt ifrån heltidssysselsättning.

Den riksdag jag minns från trettiotalet och ännu på fyrtiotalet
öppnades den tionde januari eller nästa söckendag om den tionde var en
söndag. Som nu, framlades vid denna tidpunkt
statsverkspropositionen. Sedan hade riksdagsmännen under en lång tid inte mycket att
göra, som påkallade deras närvaro, utom remissdebatten som de flesta
ville övervara även om inte delta i. Några ville författa motioner med
anknytning till statsverkspropositionen, vilket emellertid kunde göras
hemma.

För något mer än två tredjedelar av riksdagsmännen som hade säte i
utskotten — färre i andra kammaren än i första som var mindre men
skulle ha lika många representanter i utskotten — blev det så
småningom mera att göra, allteftersom de andra propositionerna också började
komma, då liksom nu ofta med dröjsmål, och dessutom motioner.

Eftersom enligt traditionen utskottsplatserna i allmänhet fördelades
efter senioritet räknad i antalet bevistade riksmöten, blev särskilt de
nyvalda riksdagsmännen och alldeles särskilt de i andra kammaren
vanligen inte överansträngda av att sitta som suppleanter vid väggen.
Deras närvaro var inte obligatorisk. De kunde i allmänhet ganska fritt
vara borta om de hade något att uträtta. Och det kunde de ordinarie
också, eftersom det alltid fanns suppleanter, som tyckte om att flytta
upp till utskottsbordet då och då.

Allteftersom utskotten gjorde ifrån sig, blev det sedan
kammardebatter, som särskilt framemot riksdagens avslutning kunde dra ut inpå
nätterna, följda av omröstningar. Dessa krävde närvaro om
riksdagsmännen inte hade kvittat, vilket anständigtvis inte kunde göras alltför
ofta. Och sådana omröstningssammanträden fick bara mot slutet av
riksdagen ta mer än två dagar i veckan — alltså först bara onsdagar,
längre fram också lördagar och i själva slutspurten en dag till.

Och allt skulle egentligen vara slut före maj månads utgång eller så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free