- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
158

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Politikerna och politiken under trettiotalet och in på fyrtiotalet - 15. En valstrid på trettiotalet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

penninginsatser görs nu av intresseorganisationer på ömse sidor.

De etablerade partierna som har valda representanter i riksdagen
har nu beviljat sig partistöd från staten och ibland kommunerna.

Med våra korta valperioder har som jag påpekat valkampanjen
oavbrutet pågått efter varje val. Den bara intensifieras inför ett nytt
valtillfälle. De i riksdagen etablerade partierna har också skaffat sig andra
ekonomiska fördelar för valstriderna, t ex gratis tryckning av valsedlar.

Penningöverflödet visar sig bl a i det väldiga tryckta valmaterial som
nu i sådan mängd översvämmar våra brevlådor liksom i annonserna.

Frånvaron då av television betydde att valmötena och därför den
direkta personliga kontakten med väljare spelade en mycket större
roll. Under dagarna hölls de oftast utomhus, på torgen, men på
kvällarna inomhus, i Folkets hus eller i någon samlingssal, ofta i en skola.

Valfilmerna hade kommit i bruk redan mot slutet av tiotalet. Karl
Fredriksson, som då ännu inte blivit Nordens Karlsson, hade spelat en
viktig roll vid utvecklingen av denna agitationsgren. Vanligen följdes
visningen av valfilmen av ett valtal, ofta av ortens riksdagsman, vars
talekonst behövde det stödet för att bli verkningsfull.

Stor omsorg las ner på valaffischernas utformning och spridning.

Ett kort valprogram hade utfärdats. Och jag minns att ett förslag till
valtal hade producerats och utdelats till valtalarna. Men jag tror inte
det upplästes av många.

Själv minns jag att i början av valstriden skrev jag ut stolparna för
mitt första valtal, som sedan med variationer växte ut och i olika delar
kom tillbaka under valstriden.

Jag minns också att jag brukade trycka på att arbetarrörelsen var en
frihetsrörelse. En formulering som jag fann verkningsfull var att vi
syftade till att det en gång skulle vara ett dystert minne blott, hur
risken för arbetslöshet låg som ett hotande moln under taket i varje
arbetarhem. Det målet nådde vi ju den gången snart nog.

Valtalens innehåll växlade nog mycket. Jag kommer ihåg från en
järnvägsresa en socialdemokratisk riksdagsman och framstående
medlem av statsutskottet som var på hemväg för att valtala. När jag frågade
honom vad han tänkte säga, svarade han att han tänkte genomgå
budgetens huvudtitlar. "Det brukar intressera dem väldigt", sa han.
Han var väl inte typisk men nog var det stor brokighet i vår
valförkunnelse.

Ändå tyckte jag att det steg upp mot rymden en stor samklang, en
symfonisk harmoni med variationer, från vår förkunnelse överallt i
landet. Valet och valstriden minns jag gav mig en intensiv känsla av
levnadslust och lycka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free