- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
162

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Stockholmsskolan - 1. Teoretiskt motiverad underbalansering av statsbudgeten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

VII STOCKHOLMSSKOLAN



Jag ska tillåta mig att i detta kapitel ge en starkt sammandragen
redogörelse för vad Bertil Ohlin senare kom att kalla
Stockholmsskolan. Som alltid i denna bok ska min redogörelse vara styrd av hur jag
själv upplevde den.

1 Teoretiskt motiverad underbalansering av statsbudgeten



I alla länder som gjorde anspråk på att ha ordnade finanser var den
vedertagna principen, att varje års statsutgifter i budgeten skulle
täckas av det årets statsinkomster. I en depression gällde det att utöva en
extra sparsamhet med alla utgifter för att undvika att behöva höja
skatterna. Även om i efterhand det skulle visa sig att en budget inte
fullt balanserades, skulle dock syftet ha varit en sådan balansering.

Gösta Bagge hade någon gång i mitten av tjugotalet antytt, att det
kunde finnas skäl att föregripa statliga byggnadsföretag under en
depression, då ju också kostnaderna höll sig på en lägre nivå. Villkoret
var, att man ställde in sig på att så snart som möjligt, när tiderna blivit
bättre, det underskott i statsbudgeten som uppstått skulle täckas av en
motsvarande överbalansering senare.

Men eftersom han misstrodde möjligheten av en planering på längre
sikt av statens byggnadsverksamhet, fann han denna tanke outförbar i
praktiken. Och han såg sig nödgad att återfalla till den traditionella
principen om nödvändigheten av en åtstramning av statsbudgeten
under en depression. De andra äldre ekonomerna och i första hand de
mycket framstående Gustav Cassel och Eli F. Heckscher var inte
beredda att intressera sig ens för Bagges spekulativa reservation. De höll sig
till den gamla budgetbalanseringsprincipen.

Efter valet hösten 1932 hade vi fått en socialdemokratisk regering.
Den framlade i januari 1933 en statsverksproposition som följde en ny
linje. Utan att ge avkall på kravet på största möjliga sparsamhet i fråga
om statsverksamheten i övrigt, föreslogs en ökning av offentliga
arbeten och att arbetarna i dem skulle betalas normala avtalsenliga löner.
Efter "kohandeln" med bondeförbundarna och med tillägg av
stödåtgärder för jordbrukarna — se kapitel VIII — genomfördes regeringens
förslag om en underbalanserad statsbudget för nästa år.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free