Note:
This work was first published in 1982, less than 70 years ago.
Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- VII. Stockholmsskolan
- 1. Teoretiskt motiverad underbalansering av statsbudgeten
- 2. Konjunkturläget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sverige blev så det första, och för lång tid framåt det enda land, som
avsiktligt och med en teoretisk motivering övergav den gamla ettåriga
budgetbalanseringsprincipen. Den kunde stödja sig på oss unga
ekonomer, som på vetenskapliga grunder revolterade mot den gamla
ettåriga budgetbalanseringen. Om den bilaga till
statsverkspropositionen jag på Ernst Wigforss’ begäran hade författat,
"Konjunkturpolitiken och offentlig hushållning", har jag nämnt i förra kapitlet.
Till budgetbalanseringsproblemet återkommer jag i sektion 11. Här
vill jag bara tillägga att Stockholmsskolans nya tänkesätt i första hand
gällde hela konjunkturpolitiken och således mycket mer än kritiken av
den hävdvunna ettåriga budgetbalanseringsprincipen.
2 Konjunkturläget
För att ha en bakgrund till en diskussion om Stockholmsskolans
framträdande vill jag innan jag går vidare säga något om hur det
ekonomiska läget utvecklats fram till den tidpunkt då den socialdemokratiska
regeringen tillträdde hösten 1932.
Efter första världskrigets slut hade Sveriges återanknytning till
guldmyntfoten vid den gamla pariteten fått innebära en fruktansvärd
depression med starkt stigande arbetslöshet och nedpressade löner, en
framtvungen omorganisation av industristrukturen som innebar
nedläggningar och sammanslagningar av industriföretag. Till slut blev
resultatet av denna hårda politik en genomgripande rationalisering av
industrin i Sverige. Så småningom började sysselsättningen att åter
stegras och arbetslösheten att gå ned, fastän den länge ännu höll sig på
en hög nivå.
Den världskris som följde börskraschen i New York hösten 1929 tog
lång tid att nå Sverige på fullt allvar, men 1931 när Alva och jag kom
hem från två års bortovaro hade arbetslösheten åter börjat stiga.
När England sedermera i slutet av september 1931 kastades av
guldmyntfoten och pundet kraftigt deprecierades, hade Sveriges
riksbank inte sådan likviditet att den kunde förhindra en ungefär lika
kraftig depreciering av den svenska kronan. Vårt program blev att
söka hålla ett fast penningvärde. Vad som skulle hända med
växelkurserna lämnades öppet, utom att det var klart utsagt att vi inte skulle
eftersträva att återgå till guldmyntfoten vid den gamla pariteten. För
att förebygga en möjlig inflation höjdes diskontot kraftigt.
I Frankrike och Tyskland höll man envist fast vid guldmyntfoten vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hurstyrs/0163.html
