Note:
This work was first published in 1982, less than 70 years ago.
Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- VII. Stockholmsskolan
- 2. Konjunkturläget
- 3. Ungdomens revolt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att gå in på våra långsiktiga meningsskiljaktigheter om
konjunkturpolitiken, vilket jag kunde göra eftersom vår gemensamma skrift skulle
inriktas helt på den aktuella situationen. Där fanns alltså inga av de
nya teorier som hade blivit och än mer skulle bli Stockholmsskolans.
3 Ungdomens revolt
De unga ekonomer som kom att bilda Stockholmsskolan var Erik
Lindahl, jag och Bertil Ohlin. Vi hade ärvt vissa grundläggande tankar
från Knut Wicksells skrifter omkring förra sekelskiftet. Lindahl var den
förste som kom fram med en konjunktur- och penningteori efter de
nya linjerna i en uppsats i David Davidsons Ekonomisk Tidskrift,
"Penningpolitikens mål och medel", 1924, som han fullföljde med sin bok
Penningpolitikens medel, 1929.
Om vi tre bildade den egentliga Stockholmsskolan, efterföljdes vi av
den yngre generationen ekonomer som gradvis växte upp och så
småningom gjorde egna insatser, i första hand Erik Lundberg, Ingvar
Svennilsson och Dag Hammarskjöld. I fortsättningen håller jag mig till
den ursprungliga gruppen.
Inspirerad av Lindahls bok kom min mesta vetenskapliga
verksamhet dessa första år att ägnas åt penning- och konjunkturpolitiken.
Mina föreläsningar under läsåret 30/31 vid Institute Universitaire des
Hautes Études Internationales, i Genève, där jag hade min första
professorsbefattning efter docenturen här hemma, ägnade jag åt att
utveckla de nya tankarna. På mina seminarier diskuterade vi hur den
ekonomiska depressionen spred sig i oavbrutet vidare ringar efter
börskraschen i New York hösten 1929.
Efter min hemkomst sommaren 1931 kom Erik Lindahl och jag att
liksom vi tidigare gjort i slutet av 20-talet leva i nära vänskap och
oavbrutet diskuterande som trogna bröder. Vi utvecklade våra tankar
gemensamt. Han läste och kritiserade min bilaga till
statsverkspropositionen, och på mitt initiativ höll han själv redan i december 1932 ett
föredrag i Nationalekonomiska föreningen, där han utvecklade våra
tankegångar.
Bertil Ohlin som i mycket unga år blivit professor i Köpenhamn,
kom hem till Stockholm som professor i nationalekonomi vid
Handelshögskolan. Vi hade vänskapligt kommit överens med varandra att han
skulle ha den professuren efter Heckscher, medan jag skulle efterträda
Cassel vid Stockholms högskola.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hurstyrs/0165.html
