- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
171

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Stockholmsskolan - 8. Keynes - 9. Antydningar om kritiska synpunkter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oavbruten diskussion mellan honom och gruppen av medarbetare, alla
i Cambridge. Om denna egendomliga intellektuella inavel har det
uppstått en hel litteratur, skriven av dem själva och av utomstående.

Keynes’ främsta medarbetare Richard Kahn har i en lång artikel i
Journal of Economic Literature, 1978, skrivit om utvecklingen av
tankegångarna hos Keynes och gruppen kring honom, där han medgivit
som en brist framför allt att min redan 1933 publicerade tyska version
av uppsatsen om penningteoretisk jämvikt inte hade
uppmärksammats.

Jag vill här tillägga att diskussionen om våra nya tankar vid London
School of Economics efter Brinley Thomas återkomst, och likaså
rapporteringen i pressen, särskilt Financial Times om den
underbalanserade svenska statsbudgeten i 1933 års statsverksproposition borde ha
uppmärksammats av Keynes och gruppen kring honom, om de inte
varit så helt upptagna av sin egen diskussion.

Mera allmänt menade vi, att vi i Stockholmsskolan inte bara varit
långt före Keynes och hans medarbetare i att bryta med den
konventionella inställningen i penning- och konjunkturpolitiken utan att vår nya
uppläggning var överlägsen den Keyneska i olika hänseenden.

Även i Sverige har sedan länge Stockholmsskolan glömts bort. Man
har behandlat dess diskussion under trettiotalets första hälft som
Keynesianism. T o m Erik Lundberg, som ju själv upplevde
Stockholmsskolan som student, och senare forskare, kallar det för Keynesianism,
när han häntyder på vad vi stod för och uträttade.

9 Antydningar om kritiska synpunkter



Inom Stockholmsskolan hade vi definitivt helt inriktat analysen på
Wicksells fundamentala brytning med den bland konventionella
ekonomer nedärvda gamla teorin om överensstämmelsen mellan den
totala efterfrågan och det totala utbudet. Vi hade i vår analys helt lämnat
ute hänsynen till den monetära kvantitetsteorin. Som Kahn utförligt
visar i början av sin nyss åberopade artikel om utvecklingen av
Keynes’ idéer, tog det honom lång tid att så småningom komma fram till
den enligt vår mening riktiga slutsatsen, att kvantitetsteorin bara var
en "identitet ... men i och för sig ingenting sade om
orsaksförhållandena".

När ävenledes Wicksell ägnade stort intresse åt kvantitetsteorin
berodde det, som vi såg det, på att Wicksell med all sin personliga och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free