- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
175

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Stockholmsskolan - 11. Statsbudgetens balansering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oförändrad förmögenhetsställning för staten. Detta togs på båda sidor
som en så självklar förutsättning att den inte ofta gjordes uttrycklig i
våra resonemang.

Bland de unga ekonomer, som i början av trettiotalet skrev volymer
av utredningsbilagor åt den viktiga Arbetslöshetsutredningen, var jag
den som givits uppgiften att skriva om finanspolitiken. I
Finanspolitikens ekonomiska verkningar, 1934, las bl a de nya linjerna för budgetens
balansering fram.

Både av vetenskapligt intresse för precision och klarhet i begreppen,
men framför allt för att leda ned våra spekulationer till praktisk
tillämplighet, gjorde jag då en bestämd skillnad mellan driftsbudgeten
och kapitalbudgeten. Den förra var den som skulle balanseras under
en konjunkturcykel, medan kapitalbudgeten, som bestod av utgifter
för produktiva investeringar, lämnades fri. För de utgifternas
finansiering kunde staten låna utan att behöva tänka på att de skulle täckas av
statsinkomster, varken under det löpande året eller senare.

Jag var därvid noga med att till kapitalbudgeten bara räkna sådana
investeringsutgifter, som verkligen var produktiva i den meningen att
de lämnade tillräcklig avkastning för amortering och förräntning. Om
t ex ett järnvägsbygge delvis var motiverat av regionala
välfärdsintressen, skulle kostnaderna till motsvarande del betalas på driftsbudgeten.

Jag minns att vi någon gång i början av trettiotalet hade en kommitté
för att fastlägga budgetens uppställning enligt dessa nya principer. I
kommittén satt finansministern Ernst Wigforss själv som ordförande
med mig, Erik Lindahl och jag tror mig minnas också Eli F. Heckscher
som medlemmar.

Våra nya teorier för budgetbalansering över en längre tidsperiod än
ett år och med klar åtskillnad mellan driftsbudgeten och
kapitalbudgeten vann en ganska vid internationell berömmelse. När jag senare
våren 1938 var i Förenta staterna hade Fortune efter en intervju med
mig en lång artikel med titeln "The Wonderful Swedish Budget", och
jag blev inbjuden att hålla ett föredrag för American Economic Association
med titeln "Fiscal Policy in the Business Cycle", tryckt i
förhandlingarna 1939.

Till den djupare motiveringen för att jag ville balansera budgeten, låt
vara endast för en fullständig konjunkturcykel, kom också att jag
ogillade uppkomsten av alltför många utestående obligationer, som den
tiden komme att innehas av enskilda, som blev rentierer. Detta var en
samhällsgrupp, som jag inte ville skulle bli större. Det var före den tid,
när banker och försäkringsbolag tvingades att köpa
statsobligationerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free