- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
176

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Stockholmsskolan - 11. Statsbudgetens balansering - 12. Hur det sedan blivit

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Jag befarade också, minns jag, att en alltför stor samlad
obligationsvolym under en uppgångstid, om den inte då hölls ner genom en
överbalansering av budgeten, kunde orsaka en överlikviditet, som
skulle kunna resultera i en inflationspress.

Och vi hade ju också beslutat att söka hålla penningvärdet konstant.
Flera av oss i Stockholmsskolan, ibland dem jag, delade i princip David
Davidsons uppfattning, att ett fullständigt motverkande av inflation
egentligen borde inbegripa en viss årlig prisnedgång. Det tekniska
framåtskridandet borde ju normalt förbilliga produktionen, liksom den
då kraftigt pågående flyttningen av arbetskraften från det
lågproduktiva jordbruket till industrin. Men av praktiska skäl var vi nöjda med
kravet på en fast prisnivå som mål för den svenska penningpolitiken,
varvid inflationstrycket fick mötas genom en extra penningpolitisk
åtstramning.

Jag har här ett viktigt tillägg att göra. För min del hade jag redan då
den uppfattningen, att en stor del av de utgifter staten hade för de
ungas och den arbetande generationens hälsa och utbildning och
allmänt för familjernas välfärd inte bara höjde befolkningens
levnadslycka utan även deras kvalitet och produktivitet. Till den delen borde
sådana utgifter därför egentligen inrymmas i kapitalbudgeten.

Men eftersom både storleken av denna produktivitetsökning och
tidpunkten när den skulle inträffa inte kunde kvantitativt preciseras,
var jag nöjd med att låta dessa utgifter stå kvar på driftsbudgeten.
Dessa utgifter var ju på den tiden inte heller så stora.

12 Hur det sedan blivit



Det av oss i början av trettiotalet utvecklade systemet för
statsbudgetens balansering på längre sikt byggde på förutsättningar, som då var
verklighetstrogna men som inte längre är det. Det är således inte
riktigt, som ibland säges, att våra teoretiska mödor var en början och
ett förebådande av en senare teoretisk utveckling. Istället föreligger en
fara att begrepp och teorier som vi utvecklat för dåvarande
förhållanden kommer att dröja sig kvar, ofta i lösryckt och förskjuten form, i
den radikalt annorlunda situation vi har idag.

Det har skett mycket stora förändringar i fråga om den offentliga
hushållningen. På vår tid fann vi det inte behövligt att ta kommunerna
med i vår finansiella analys utan kunde hålla oss enbart till statens
inkomster och utgifter. Kommunerna förutsattes sköta sina finanser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free