- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
177

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Stockholmsskolan - 12. Hur det sedan blivit

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efter i lagstiftningen nedlagda regler, vilket kunde antas resultera i en
ungefärlig balansering årsvis av deras skatter och driftsutgifter. Deras
produktiva investeringar var ju heller inte så stora.

Nu har kommunernas hushållning vuxit oerhört och
sammankopplats med statens. I oavbrutet ökad omfattning har kommunerna fått
svara för offentliga utgifter och samtidigt fått ökade bidrag från
statskassan. Kommunernas inkomst- och utgiftspolitik kan då inte längre
hållas utanför den konjunkturpolitiska diskussionen som fallet var på
trettiotalet.

Vi har också byggt upp ett mycket omfattande
socialförsäkringssystem. Det är inte rimligt att hålla denna offentliga verksamhet och dess
inkomster och utgifter utanför det finansiella balanseringsproblemet.
Och det finns andra liknande förändringar i vårt samhällssystem.

Sedan länge behöver vi nu för hålla analysen riktig och klar en
mycket mer omfattande budgetredovisning för hela den offentliga
hushållningen. Ekonomerna har sedan ett par decennier kommit att
resonera i termerna av den konsoliderade offentliga sektorns
inkomster och utgifter. Men denna tankegång har knappast trängt ut till den
politiska allmänheten.

I en sådan totalbudget finns dock alla skäl att bibehålla trettiotalets
uppdelning av utgifterna i driftsutgifter och kapitalutgifter. Endast de
förra behöver täckas av inkomster i denna totalbudget för att den skall
vara balanserad.

Vi förutsatte på trettiotalet det slag av konjunkturcykler, som i
nationalekonomin ända sedan slutet av artonhundratalet hade utgjort
objektet för en stor del av den ekonomiska forskningen och
teoribildningen. Fram på femtiotalet fick vi i stället, med det stora undantaget
av koreakrisen och dess avveckling, övervägande goda tider i Sverige,
så småningom ganska konstant så, med tillnärmelsevis full
sysselsättning. Vår konstruktion om en budgetbalansering över en fullständig
konjunkturcykel har så kommit att sakna verklighetsgrund.

Vi levde då också i ett enklare samhälle med en mycket starkare
begränsning av statliga ingripanden. Räntefoten var låg och hölls fast.
Den hölls så ända in på femtiotalet. Vi hade inte den mängd av statliga
ingrepp i kreditmarknaden och andra marknader, som vi nu fått i allt
större omfattning.

De korporativistiska inflytandena på alla förhållanden var knappt i
sin begynnelse. Intresseorganisationernas inflytande har vuxit
ofantligt. De sinsemellan träffade uppgörelserna, efter konflikt eller hot om
konflikt, har i hög grad reducerat utrymmet för vad ekonomerna kallar
den fria marknadshushållningen. I detta så väsentligt förändrade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free