- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
181

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Partiet kunde ändra uppfattning - 1. Skolfrågans förhistoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

VIII PARTIET KUNDE ÄNDRA UPPFATTNING



Den frihetliga karaktären hos partiet under trettio- och fyrtiotalen
innebar, att det hos oss fanns utrymme för skilda uppfattningar,
företrädda inom och utom riksdagen. Detta kunde ofta gälla viktiga frågor.
Att partiet i alla frågor skulle ha en bestämd, utmejslad "partilinje",
var på den tiden en främmande tanke. Fast jag därvidlag bara kan
bygga på ett smalare erfarenhetsmaterial tror jag att det var ungefär
likadant i de andra partierna.

Dynamiken i partiets liv låg däri att, efter en längre eller kortare
period av diskussion och meningsskiljaktighet, enighet till slut nåddes
i en fråga och partiet blev berett till handling. På en sådan utveckling
skall jag i detta kapitel ge flera exempel från områden där jag var
medlevande. Men i ett avsteg från uppläggningen av denna bok att
vad jag skriver skall bygga på mina egna erfarenheter, skall jag i denna
och närmast följande två sektioner beröra frågan om en gemensam
bottenskola, för vars tillkomst jag själv inte spelade någon roll, men väl
Alva.

1 Skolfrågans förhistoria



Som idé hade tanken på en gemensam medborgarskola för alla barn
levat ett mer eller mindre undanskymt liv under hela
artonhundratalet, alltsedan Gustaf Abraham Silverstolpe la fram sitt radikala förslag
därom i Riddarhuset 1809. Under stora svårigheter och ofta motstånd
från många håll växte folkskolan långsamt fram, så småningom
genomförd och obligatorisk i hela landet. Framemot århundradets slut
hade den närmat sig målet att erbjuda en någorlunda effektivt
arbetande, vanligen sexårig skolgång för alla barn.

Samtidigt hade emellertid ett annat skolsystem också utvecklats med
anor från katedralskolornas tid. En elementär utbildning för några
barnaår vid sidan av folkskolan gavs ofta i privata skolor, därefter
läroverksutbildning ledande till gymnasium, som i sin tur förberedde
till högre studier vid universitet. Den studiegången fick sin fasthet
genom realskolans tillkomst 1905.

Denna ordning med två parallella studielinjer avspeglade och
konsoliderade genom sina verkningar klassamhället. Den mötte en enig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free