- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
182

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Partiet kunde ändra uppfattning - 1. Skolfrågans förhistoria - 2. En lång mellanperiod av skilda meningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kritik från folkskollärarna som under de sista decennierna av
artonhundratalet spelade en mycket aktiv roll i alla folkrörelser och i
politiken, särskilt men inte enbart inom det socialdemokratiska partiet.
Deras sammanslutning, Sveriges allmänna folkskollärarförening, hade
som huvudpunkt i sitt program införandet av en enhetlig bottenskola.

Kravet hade skrivits in i det första socialdemokratiska
partiprogrammet 1897 och bekräftades så sent som vid 1920 års partikongress. Före
sin splittring 1924 stod även det liberala partiet bakom kravet på en
enhetlig skola.

I riksdagen var Värner Rydén en kraftfull och på sitt område inom
partiet helt dominerande förespråkare för den stora reformen. När han
blev ecklesiastikminister i den Edén-Brantingska regeringen 1917
syntes tiden vara inne för handling och slutlig lösning av problemet.
Regeringen tillsatte 1918 års Skolkommission med Rydén själv som
ordförande. Han måste avgå i samband med en tråkig affärshistoria,
men kommissionen fortsatte arbetet och avlämnade sitt betänkande
1922 med ett rakt förslag om en enhetlig bottenskola.

2 En lång mellanperiod av skilda meningar



Sedan skulle det emellertid dröja ett kvarts sekel innan detta
reformförslag efter en bearbetning av en ny skolkommission äntligen skulle
beslutas. Det fanns inte längre en fast åsiktsgrundval inom riksdagen
och inte heller inom det socialdemokratiska partiet för den stora
reformen.

Orsakerna var många. Den instabila politiska utvecklingen med
kortvariga och växlande regeringar ända fram till den
socialdemokratiska regeringens tillträde 1932 spelade sin roll under det första
årtiondet. Likaså klyvningen av det liberala partiet 1924, varvid det nya
liberala rumppartiet ganska mangrant gick tillbaka till vad som kom att
kallas läroverkslinjen.

Inom det socialdemokratiska partiet hade Värner Rydén, som så helt
dominerat i skolfrågan, haft sin lilla skandal (1921), och även fast han
snart kom tillbaka till riksdagen var han inte längre sitt gamla jag. Och
han dog 1930. Läroverkslärarna som då i ganska stort antal fanns bland
partiets riksdagsmän kände sig friare att följa läroverkslinjen.

Från 1932 till samlingsregeringens bildande 1940 var sedan Arthur
Engberg ecklesiastikminister, och han stod definitivt för
läroverkslinjen. Som demokrat var han visserligen för större jämlikhet, men han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free