Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Partiet kunde ändra uppfattning - 3. Bottenskoleidealets återupplivande och slutlig samling kring en handlingslinje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medelklassen i städerna hade ett utbildningsmonopol.2
Först genom en sådan utveckling såg vi "bottenskoleidealet
genomfört". Vi räknade med att det skulle ta tid att förverkliga vårt
program i skolfrågan och utlösa dess verkningar på
samhällsstrukturen. Andra välfärdsreformer gavs i vår programmatiska bok mera
uppmärksamhet, som jag skall återkomma till längre fram i detta
kapitel.
När vi våren 1940 efter Hitlers överfall på Norge och Danmark kom
hem — se fotnot 4 till kapitel IX — skrev vi på Tor Bonniers vädjan
Kontakt med Amerika, 1941. Det var vår beredskapsbok, skriven för att
bidra till upprätthållandet av folkets motståndskraft under det
nazistiska hotet. I den boken hade Alva skrivit ett långt kapitel, "Uppfostran i
samhällets mitt" om den förlängda bottenskolan i Amerika, som hon
med särskilt intresse hade studerat. I den diskussion här hemma som
följde blev problemet om bottenskolan en huvudsak.
Hon skrev i Frihet och trädde i förbindelse med Socialdemokratiska
ungdomsförbundet, som därigenom stimulerades att arbeta som en
pådrivningsgrupp inom partiet i skolfrågan. Detta blev ett av de få
tillfällen då ungdomsförbundet trätt fram för att ändra partiets
handlingslinje. På våren 1941 gjorde ungdomsförbundets styrelse ett
radikalt programmatiskt uttalande, där den krävde att partiprogrammets
ståndpunktstagande skulle aktualiseras. Konferenser hölls på olika
platser i landet kring temat "Skolan och folket".
1942 kom så viktiga inlägg av Per Åsbrink och Sten Wahlund i
samma riktning. Gustav Cassel som gammal professor for runt till
universiteten och höll en radikal föreläsning, som senare i utvidgad
form publicerades i en bok, Vår bildnings fåfänglighet, 1942. Jag minns
när vi hade kommit hem till Sverige igen hösten 1942, hur mysande
glad han var att i skolfrågan vara radikal som i sin ungdom.
Oscar Olsson, som fastän själv läroverkslärare aldrig som flertalet
andra i den gruppen givit upp partiets linje från Värner Rydéns tid,
skrev Demokratins skolor, 1943, och Utkast till skolprogram, 1944. I
Arbetarrörelsens efterkrigsprogram 1943 hade Alva dikterat vad som stod
om skolan: "Målet bör vara att efter hand skapa en tioårig enhetsskola,
som kan ge en god medborgerlig och mänsklig bildning."
Under kriget hade således i skolfrågan andarna vaknat. Den rest av
den allmänna folkskollärarföreningen som återstod efter splittringen
efter separata intresselinjer, nämligen den manliga, kom enligt
gammal tradition nu igen ut för bottenskolans införande.
Till 1944 års socialdemokratiska partikongress ingavs för den
socialdemokratiska tjänstemannaföreningen en motion av Per Nyström i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
