- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
195

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Partiet kunde ändra uppfattning - 8. Större jämlikhet för kvinnorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I jordbruket började småningom den gradvis förbättrade
produktionstekniken — med bl a slåttermaskinen och hästräfsan, sedermera
självbindaren och mjölkningsmaskinen — att minska behovet särskilt
av det slags arbete som traditionellt hade gjorts av kvinnorna. Trots att
därmed följde minskat behov av kvinnoarbete utanför hemmet steg
kvinnolönerna långsamt men stadigt i förhållande till manslönerna.
Detta spåras redan i markegångstaxorna, som jag då arbetade med.
Min förklaring var att ambitionen att få ha kvinnorna i hemmet gjorde
sig mer och ger gällande även för jordbrukets arbetare, när
levnadsstandarden sakta steg från den för dem ytterst låga nivån.

I städerna hade på trettiotalet denna utveckling gått långt. Jag minns
från mina resor till svenska städer med Bostadssociala utredningen,
hur vi överallt i de enrumslägenheter, där arbetarfamiljerna mestadels
bodde, fann hemmahustrur, även och inte minst där barnen blivit
vuxna och flyttat bort. Att ha en hustru som kunde få vara hemma
hade blivit en statusambition, särskilt för de kroppsarbetare som hade
det relativt litet bättre ekonomiskt ställt och då ibland också kunde ha
en tvårumslägenhet.

Det var från denna krets ett stort antal socialdemokratiska
riksdagsmän rekryterades den tiden. Våren 1936 gjorde Ture Nerman och jag
en utfrågning om riksdagsmännens inställning till kvinnofrågorna. Jag
har tyvärr förlorat våra tabeller. Men jag minns alldeles bestämt att
socialdemokraterna, och bland dem särskilt arbetarna, tillsammans
med de bondeförbundare som verkligen var bönder, var mest negativa
till de anspråk på likaberättigande för kvinnorna i olika hänseenden,
som då restes av kämparna för kvinnosaken. Högermännen liksom
liberalerna var ofta öppnare för jämlikhetstankarna i dessa frågor.

Men den avgörande skillnaden fanns mellan åldersklasserna. De
yngre riksdagsmännen identifierade sig uppenbarligen oftare med
sina hemmahustrur — "ekbufféerna" som Ture mindre respektfullt
brukade säga — vilka var nöjda med sin ställning i livet och föga
intresserade för större jämlikhet. De äldre riksdagsmännen, från femtio år och
uppåt, var i alla partier oftare mer kvinnosaksvänliga. De hade döttrar
som ville bli lärare, sjuksköterskor etc och som ibland t o m ville
studera och komma in i de fria yrkena.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free