- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
209

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Per Albin, Möller och Wigforss - 2. Hur Per Albin blev så dominerande - 3. Per Albin som statsman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

statsminister efter 1932 som Per Albin förvärvade sin dominerande
ställning i partiet och i första hand inom den regering där han var
förste man. Dessförinnan var han i trots av ordförandeskapet i partiet
inte samma centralgestalt. Arthur Engberg som huvudredaktör för
Social Demokraten kunde till exempel hålla honom utanför tidningens
spalter.

3 Per Albin som statsman



Små krisungar och ibland allvarliga kriser är vad som avlöser varandra
i en regerings liv, och diskussioner om hur de skall mötas var i Sverige
vad som mestadels gav innehåll åt de dagliga regeringsluncherna. Per
Albins grundinställning var att de skulle tas med ro.

Man skulle inte reagera i förtid och ofta inte alls. Särskilt om krisen
var litet allvarligare skulle man bara "sitta", som han sa, och låta det
basa. Annars bringar man sig lätt i onödiga svårigheter. Och Per Albin
hade ju vad vi i Dalarna kallar "gott sittfläsk".

Över huvudtaget var Per Albin inte road av polemik och markerandet av
motsättningar.
Det mesta som kommer från oppositionen i den stilen är
inte värt att svara på, menade han. Om man inte svarar, lockas de lätt
nog att förgå sig. När tiden blev mogen kunde vi då sedermera
klämma till dem.

Per Albin som gammal suverän ledare för sina trupper kallades dock
aldrig, och kallade sig inte själv, "partiledare". Omkring honom fanns
inget som då utåt karaktäriserades som "partiledningen". Det fanns
inte en "partilinje" i alla möjliga frågor och gjordes inga "utspel". Som
jag nämnt i kapitel VI fanns de orden knappast i det dagliga
språkbruket. Per Albin tänkte förvisso partitaktiskt på ett brett och långsiktigt
sätt, men oftast inte på kort sikt och splittrat på enstaka frågor.

Hans ledning av partiet syftade inte i minsta mån att hämma oss
andra i vår självständighet och vårt fria tänkande. Jag skall i nästa
sektion beröra hur partiets frihetlighet låg honom om hjärtat.

Som talare i riksdagen hörde han inte till vältalarna, av vilka det ju
den tiden fanns många. Såsom illustreras av ett kort utdrag ur ett
anförande inför 1940 års partikongress i nästa avsnitt, var ord- och
satsföljden ofta inte den retoriskt ideala. Men som talare var han dock
mera effektiv än någon annan jag hört i Sverige.

Jag kan i minnet ännu höra honom. Han talade vanligen utan
manuskript och såvitt jag nu kan erinra mig utan mycket av stolpar. Hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free