Note:
This work was first published in 1982, less than 70 years ago.
Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- IX. Per Albin, Möller och Wigforss
- 10. Den "tysta överenskommelsen"
- 11. Explosionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regeringen vid statsrådsberedningarna eller vid luncherna.
Jag har en viktig reflektion att tillägga. Som vi numera vet, när så
mycket blivit avslöjat om diskussionerna om besluten inom
samlingsregeringen under kriget, var det Möller och Wigforss som båda
oavbrutet stod särskilt hårt emot eftergifter till Hitlertyskland och som var
mest beredda att ta risker för krig.
När jag nu tänker över saken och har en klar blick på de personliga
motsättningarna mellan de båda, är jag övertygad om, att i intet fall var
denna av dem båda valda gemensamma inställningen grundad på
överenskommelser eller ens en föregående diskussion dem emellan.
De råkade bara genomgående ha samma mening i dessa viktiga frågor,
som låg utanför departementsuppdelningen.
11 Explosionen
Konflikten mellan de båda kom i öppen dag vid valet av efterträdare
till Per Albin när han dog på hösten 1946.
Jag skall vid berättelsen om vad som då tilldrog sig helt
undantagsvis utnyttja en självbiografi som just kommit ut, när jag skriver detta
kapitel, nämligen Sven Anderssons På Per Albins tid, 1980. Särskilt vad
han där skriver om utseendet av efterträdare till Per Albin som
statsminister och partiordförande är av högsta dokumentariska intresse.
Sven var då partisekreterare och spelade själv en betydelsefull roll i
det händelseförlopp som utspelade sig. Jag vill redan här tillägga, att
när jag mot slutet av nästa kapitel skall beröra efterbörden av
valutakrisen våren 1947, har jag återigen haft största nytta av några
förbehållslöst uppriktiga sidor mot slutet av hans bok.
Jag erinrar mig också väl mitt tidiga sammanträffande dagen efter
Per Albins död med Sven och Torsten Nilsson, som han omnämner,
och att jag var "förtvivlad att ha förlorat mitt bästa stöd i regeringen
och ansåg att Gustav Möller borde ta vid som statsminister".4 Men min
egen erinran är att de då delade min uppfattning att Möller var den
självklara efterträdaren till Per Albin. Jag fattade alltså inte att, som
Sven säger, de var "tveksamma". Men jag har ingen anledning att nu
betvivla att jag då tog miste.
Jag delar Svens uppfattning, att om valet av efterträdare till Per
Albin till slut skett genom omröstning i hela partiet, skulle Möller ha
blivit vald, och jag vill för min del tillägga med väldig majoritet. Och
jag delar även hans bedömning, att om riksdagsgruppen skulle ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hurstyrs/0221.html
