- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
222

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Per Albin, Möller och Wigforss - 11. Explosionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ställts inför ett val mellan Möller och Wigforss, en stor majoritet skulle
ha röstat på Möller.5

Som förhållandena var mellan de båda, är det förståeligt att Wigforss
från början var bestämt emot att Möller skulle få efterträda Per Albin.
Han måste ha vetat att han inte kunde räkna på att i en omröstning i
riksdagsgruppen få en majoritet för sig och emot Möller. Enda
möjligheten att förhindra ett val av Möller var då att satsa på en tredje
kandidat. Och det gällde sedan att stärka dennes utsikter genom att
försvaga Möllers.

I detta underläge fann Wigforss det nödvändigt att hota med att
själv ställa upp som kandidat, vilket skulle skapat ett för alla pinsamt
läge. Växelvis hotade han med sin avgång ur regeringen. Dessa
hotelser blev allt mer effektiva ju fler röster inom regeringen och
partistyrelsen som under inflytande av dessa hotelser så småningom vunnits för
en tredje kandidat.

Eftersom min ståndpunkt var klar, och då alla därtill kände det
varma vänskapsförhållandet som kommit att råda mellan mig och
Möller, talade därefter ingen av dem, som var verksamma för att
hindra att Möller skulle bli vald, med mig. Jag bevarar bara dunkla
minnen av vad jag hörde om hur Per Edvin Sköld var aktivt engagerad
som "kungamakare", men jag förstod naturligtvis att Wigforss var den
som styrde spelet. Jag har ingen anledning att ifrågasätta Svens
ingående skildring av hur det gick till mellan regeringskamraterna, när de
allmänt vanns för den Wigforsska linjen, liksom hur majoritet
åstadkoms i partistyrelsen för att välja en tredje kandidat.

Jag minns också att när allt detta springande och konfererande
pågick runt omkring mig i gamla kanslihuset, där den tiden de allra
flesta departement då fanns, jag tyckte, att det hela kom nära att vara
en kupp emot partifolket inom och utanför riksdagen, som säkert,
liksom jag, tog Möller som den självklara efterträdaren till Per Albin.

Möller, långt mindre en kallt beräknande taktiker än sin
motståndare, gjorde egentligen ingenting, som jag märkte, för att säkra sitt val,
som han in i det sista fortsatte att ta som naturligt och givet. Vi båda
talade t ex aldrig med varandra om saken, fast vi träffades varje dag,
vid regeringsluncherna om inte annars.6 I slutloppet förlorade Möller
röster i riksdagsgruppen genom att vägra att acceptera en begränsad
ämbetstid, till vilket jag bestämt skulle ha rått honom, om han talat vid
mig.

Regeringskamraterna hade då under Wigforss’ hotelser allmänt
vunnits för alternativet en tredje kandidat. I den avgörande voteringen i
riksdagsgruppen var jag nog den enda i regeringen som tillhörde den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free