- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
240

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Handelspolitiken - 1. Som handelsminister

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

aldrig en fråga att ställa eller synpunkt att lägga fram. Och när, som i
början inträffade, jag uppsökte honom för att i en handelspolitisk fråga
få hans mening, visade han sig alltid ointresserad.

Det var som ville han föregå med gott exempel och genom att inte
blanda sig i vad han betraktade som mina frågor få ett bättre samvete,
när han höll mig utanför den allmänna ekonomiska politiken. På ett
sådant sätt hade ju förhållandet mellan honom och Möller fått
utvecklas. Ville han ha det lika ordnat med förhållandet oss emellan, frågade
jag mig. Men hans och mina ansvarsområden hängde ju mera direkt
ihop än bara, som i hans relationer med Möller, genom det faktum att
Möllers sociala reformer förutsatte anslag på budgeten.

Efter kriget var det ju knapphet i alla länder i Europa, fast i olika
grad och på olika områden. För vår handelspolitik gällde det att genom
bud och motbud i alla riktningar både vidga våra egna flaskhalsar och i
mån av förmåga hjälpa andra länder att vidga sina. I de olika bilaterala
handelsavtal, som därtill var nödvändiga, fanns det ofta skäl att
inbegripa smärre krediter, vilket hade direkt betydelse för
betalningsbalansen. I våra handelsavtal med östländerna var också ganska vanligt, att
de kom att innefatta finansiella överenskommelser om ersättning till
oss för deras förstatligande av svenska företag. Handelspolitiken var
alltså i denna tid mycket viktig för vårt näringsliv.

Men Wigforss tycktes vilja avhålla sig från att visa intresse för
handelsfrågorna, mot att i gengäld vägra ta hänsyn till vad jag menade
om den allmänna ekonomiska politiken. För riksdagsmännen i
allmänhet, och jag tror även för mina andra regeringskamrater, som inte i sitt
fögderi hade gränsmarker till hans, framstod ju Wigforss som den
glättiga, öppna, tillgängliga, alltid intresserade och alltid
diskussionsberedda regeringskamraten.

Han var fortfarande lika ivrigt som alltid beredd att diskutera med
mig som med alla andra, särskilt om vi i något sammanhang träffades i
ett sällskap utanför kanslihuset — blott inte om de frågor, som vi båda
var mest intresserade av och som vi, var för sig, var närmast ansvariga
för: handelspolitiken och den allmänna ekonomiska politiken.

För mig blev Wigforss under den glatta ytan mer och mer underlig,
gåtfull och rentav obegriplig.

Att arbetet med de den tiden ytterligt växlande och nästan alltid
komplicerade och intressanta handelsproblemen, där jag och mina
arbetskamrater varje dag mötte, och ofta kunde lösa, för landet viktiga
försörjningsproblem, gav mig tillfredsställelse är säkert. Det förklarar
nog också, varför jag så länge kunde finna mig i att Wigforss aldrig
ville lyssna på mig, eller ens tala med mig, om den allmänna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free