- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
242

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Handelspolitiken - 2. Jugoslavien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upp till mig och berättade, att jugoslaverna var alldeles naiva och
oerfarna i handelsförhandlingar. De ville köpa väldiga kvantiteter och
de hade tydligen inte någon känsla för priserna utan var beredda att
betala vad som begärdes. Eftersom vi inte hade obegränsade
varumängder att sälja till ett land i denna knapphetstid var detta
bekymmersamt. Det reste också problem om kreditgränser. Och våra företag
frestades att sätta priserna högt.

Jag kallade då upp till mig den jugoslaviska chefsförhandlaren och
gav honom en lektion i hur han skulle förhandla. Vi hade ju
förhandlingar, eller var beredda att förhandla, med världens alla länder och
måste fördela våra knappa exportresurser. Vad gäller betalningen var
vi också intresserade i vad de kunde exportera. En viss kredit till
Jugoslavien kunde vi diskutera, men den måste vara begränsad. För
övrigt borde de vara vaksamma i fråga om priserna och försöka pruta.

Till slut blev det dock ett ganska stort avtal. Jag tror mig minnas att i
våra exportåtaganden ingick två av våra pappersmassefabriker.
Hemma i Sverige befann vi oss då i en av de återkommande perioderna, när
vi expanderat industriellt över våra råvaruresurser. Med fabrikerna
utfäste vi oss skicka ingenjörer och yrkesarbetare för att lära dem, hur
fabrikerna där skulle byggas upp igen, och hur produktionen skulle
bedrivas. Det var vad som skulle komma att kallas "tekniskt bistånd"
till underutvecklade länder.

Så krångligt hade vi det naturligtvis inte med andra av våra
handelspartners. Men med det besatta Västtyskland hade vi stora bekymmer.
På toppnivån var amerikanerna ännu den tiden angelägna om att inte
bryta med ryssarna. De ville för sin del upprätthålla
fyrmaktsöverenskommelsen, fastän mycken handel hindrades av ryssarnas tilltagande
obstruktion.

På den lägre nivån, där affärerna skulle göras upp, var den
amerikanska administrationen ganska korrumperad. Jag minns hur vi en
gång erbjöds en stor sändning av gummidäck för bilar, som det var
stor knapphet på i Sverige den tiden, men endast mot en stor summa
dollars i mutor till de amerikanska tjänstemännen. På min
föredragning vid en regeringslunch fick jag regeringens bifall till mitt förslag,
att vi skulle avvisa detta eljest lockande bud och anmäla saken till den
amerikanska generalen i Berlin.

Jag har här berättat om dessa enstaka episoder, eftersom de kan
belysa vilka omväxlande problem den svenska handelspolitiken kunde
möta i denna knapphetsperiod.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free