Note:
This work was first published in 1982, less than 70 years ago.
Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- XI. Handelspolitiken
- 3. Bekymmer med amerikanerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3 Bekymmer med amerikanerna
Detta var inte det enda bekymmer vi efter krigets slut hade med
amerikanerna. Trots att Förenta staterna var nästan det enda land, som
vi inte behövde ha mycket bilaterala överenskommelser med om
handeln, höll de sig med en överstor handelsavdelning i sin legation i
Stockholm, sysselsatt med att skriva rapporter om våra affärer. Och
det tog mycket tid för våra hårt ansträngda tjänstemän att informera
dem.
Förenta staterna har ju en gammal tradition att vilja få sin
lagstiftning i ekonomiska frågor tillämpad utomlands, t ex deras regler om
dumping och deras antimonopollagar. Detta leder inte bara till försök
att påverka regeringarna utomlands att handla efter deras normer. De
drivs ofta till direkta kontakter med våra företag för att övervaka och
påverka dem, och ibland till industriellt spionage.
I den senare utvecklingen kom detta att innebära försök, som
slutligen lyckades, att få oss med i deltagandet i den blockad mot
östländerna och i första hand Sovjetunionen, som följde upptrappningen av det
kalla kriget. Gunnar Adler-Karlsson har i sin doktorsavhandling
Western Economic Warfare 1947–1967; 1968, avslöjat detta. I Genève skulle
jag ju möta detta problem. Så långt hade det inte gått på min tid som
handelsminister i Sverige. Men oavbrutet och i stigande grad fick vi
redan då känna på vad vi betraktade som försök till obehöriga ingrepp
i vår handelspolitik.
Amerikanerna var den drivande kraften i det sedermera misslyckade
försöket att skapa en mellanstatlig handelsorganisation, som skulle
lägga fast regler för den internationella handeln. Jag stod personligen
skeptisk mot detta försök och menade, att vad vi maximalt kunde
uppnå var ett internationellt förhandlingsorgan. Efter misslyckandet
med det vidlyftigare projektet blev detta också slutresultatet, GATT.
Sverige var ännu inte med i Förenta nationerna och deltog inte i
dessa förhandlingar. Men i en högtidlig note tillät sig amerikanerna att
varna Sverige för att sluta bilaterala avtal, framförallt det handelsavtal
med Sovjetunionen som vi höll på att förbereda. Vi hotades med att
inte få vara med i den internationella handelsorganisationen, som då
ännu var på planeringsstadiet, om vi inte övergav planerna på ett
bilateralt handelsavtal med Ryssland. Under allmänt gillande i
regeringen avvisades detta försök till ingripande i våra affärer.
Två amerikanska tjänstemän skickades då till Stockholm tidigt på
hösten 1946 för att tala oss tillrätta. Tillsammans med Rolf Sohlman
fick jag hålla seminarium med dem för att få dem att förstå, att i Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hurstyrs/0243.html
