- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
263

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fotnoter - Självdeklaration

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Nu är det så att alla människor i nästan alla hänseenden, ej blott de
ekonomiska, lever i moraliska kompromisser, och så även när deras handlande inte
av dem jämförs med fullt så absoluta moraliska krav. Skönlitteraturen lever ju
t ex till stor del på att i ställföreträdande form tillåta kompromisser på
sexuallivets område. Att det förhåller sig så, att vi alla lever i moraliska kompromisser,
är för mig i min samhällsforskning en grundläggande insikt.

När människor försöker ljuga bort för yttervärlden och sig själva, att de lever
i moraliska kompromisser och oavbrutet och vanemässigt bryter mot sina
ideal, bringas de normalt att förfalska sin verklighetsuppfattning för att dölja
det för sig själva och andra. Om detta blev jag som forskare först riktigt
medveten genom arbetet med An American Dilemma för att åter anknyta till
detta ungdomsverk. Tanken fick t o m uttryck i titeln på den bok som blev
resultatet av mitt arbete.

Illustrationer till tesen kan emellertid påvisas i alla mänskliga relationer och
är en huvudorsak till förvirringen i folks föreställningar om verkligheten. De
bortljugna livskonflikterna och livskompromisserna är i alla samhällen och i alla tider
människornas levnadsform och är förklaringen till mycken omedveten förfalskning av
verklighetssynen i den offentliga debatten.


Samhällsforskaren kan förvisso inte ens för egen del undkomma att leva i
moraliska kompromisser. Men vill han friställa sin forskning från de
förvanskningar i verklighetssynen som kommer ifrån deras undanträngande, bör han
för sin egen del sträva efter att se klart på både konflikternas och
kompromissernas existens hos honom själv och i samhället omkring honom, och på hur
de orsakar vanföreställningar, om de inte klart inses.

Eftersom mina tankar bragts tillbaka till ungdomsåren, då ju även mitt
medlevande i forskning om svenska förhållanden och deltagande i svensk
politik ägde rum, kommer jag att tänka på Thomas Jefferson, som då utövade
ett stort inflytande på min idealbildning och mitt tänkande. Han var politiker
men samtidigt filosof, med en livsåskådning där han sammangjutit lärdomar
från det engelska men även det skotska och franska upplysningstänkandet.
Han var ivrig att upprätthålla full klarhet om de moraliska konflikter och
kompromisser han levde i.

I den amerikanska självständighetsförklaringen hade han inskrivit den
"moraliska sanningen" i de odödliga orden om att alla människor var födda till
frihet och till jämlikhet i sin strävan efter lycka. Och han menade det.

Men några år senare fick han vara med om konstitutionens tillkomst. Den
var visserligen den då mest demokratiska i världen men dock utformad för att
bevara makten åt "de rika, de välborna och de kapabla", som det hette. Till
och med slaveriet var en bibehållen institution, fastän undanskymd genom
mindre klara termer. Han hade mindre att göra med denna konstitutions
tillkomst, än med författandet av den tidigare självständighetsförklaringen,
och han hade inte undertecknat den. Men han fick godta den.

Jefferson fick under denna konstitution senare vara president. Han var då
visserligen vald av det mera radikala partiet, men de konservativa hade byggt
upp ett så starkt etablissemang, att han ofta fick ge vika i sina försök att driva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free