Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fotnoter - Självdeklaration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
okunnighet utan även gör motstånd mot förvärvandet av en korrekt
verklighetssyn.
Ju mer fjärran en vetenskaplig uppfattning är från direkt iakttagelse och ju
mer abstrakt och "teoretisk" den är, desto försvarslösare är den mot smygande
opportunistisk felsyn. I nationalekonomin öppnar särskilt modelltänkandet
rum för systematiska biases. Men även abstrakta tankegångar i annan
samhällsforskning är i samma läge.
Men all samhällsforskning måste ju dock syfta till generaliseringar. Det är då
viktigt att samtidigt kunna tänka konkret, som jag lärde mig från Gustav
Cassel.
Biases i forskningen mötte jag i särskild påtaglighet, när jag började studera
rasfrågan i Amerika, och det var då jag fick min blick fullt öppen för
problemet. Nästan alla böcker, inte minst de allra lärdaste, var biased i den ena eller
andra riktningen, i en grad som för mig som främling var uppenbar.
Först då nådde jag klarhet om behovet av uttryckliga värdepremisser vid
forskningen. "Saker och ting ter sig olika, beroende på var man står", som
Frederick Keppel, presidenten för Carnegiestiftelsen som stod bakom min
undersökning, uttryckte sig, när han började läsa mina utkast.
De valda värdepremisserna har betydelse för forskningsansatsen, alltså för
vad man studerar och för de frågor man ställer upp, för de begrepp man
använder, för analysens inriktning och genomförande och för de slutsatser
man drar; se sektion 9 i detta kapitel.
11. Tidsredovisning, en ursäkt och ett tack
Jag började författandet av denna bok under hösten 1979. Riktigt på det klara
med vad för slags bok jag tagit mig till att skriva var jag nog inte i början, och
manuskripten från det första halvårets arbete fick jag i allmänhet kasta.
Därefter har boken varit min huvuduppgift. Men även så kunde jag inte helt
lägga undan mina gamla intressen. Och strömmen av brev och besök från
utländska kolleger, tillskickade böcker och uppsatser, och läsningen av
tidskrifter och utländska tidningar tog sin tid. Jag kunde inte frigöra mig från att,
även om mera översiktligt, följa utvecklingen på mina gamla
forskningsområden och i världspolitiken.
Under fyrtio- och femtiotalen hade Alvas och mina engagemang inom
Förenta Nationerna bringat oss att nästan varje år besöka ett flertal europeiska
länder. Därefter hade vi kommit på avstånd från Europa. Under de allra
senaste åren har vi återknutit bekantskapen genom besök i Västtyskland,
Frankrike, Holland, Irland och Grekland och naturligtvis de nordiska
grannländerna. Veckolånga besök har jag också gjort i Förenta Staterna, Japan och
Kuba. I flera fall har dessa besök föranlett att jag måst förbereda föreläsningar.
Jag tillhör de omkring 10.000 svenskar, som på gamla dar drabbats av
parkinsonsjukan och då fått svårt att gå. I detta samband betyder det, att jag
ägnat nästan en timme varje dag åt gymnastik, vilket också måst avgå från
arbetstiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
