- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
267

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fotnoter - Kapitel I - Kapitel II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sjukstugan för de femton år det beräknades dröja innan det bättre och större
sjukhemmet kan tas i bruk?

Skräpet efter sjukstugans sprängning är numera sent omsider undanskaffat
och två små hus för folkhögskolan har byggts på platsen. Dessa hus var
emellertid då inte planerade att byggas just där.

Med dessa ting i minnet ser jag ingen anledning att förändra texten.

Jag vill tillägga att mariefredsborna skulle ha varit intresserade att få veta och
vara med att diskutera de olika momenten i vad som händer dem och dessa
åtgärders motivering och inte behöva uppleva allt bara som ett öde, som
omsider binder dem. Detta är mitt krav på en fördjupning av den kommunala
demokratin (se vidare i kapitel IV).

Kapitel II



1. Den professur jag ärvde från Gustav Cassel 1933, och som jag även
tidigare vikarierat på för honom, gav mig säte i både juridiska och
humanistiska fakulteterna, eftersom den tillkommit innan högskolan hade några
"avdelningar", d v s fakulteter. I medveten motsats till Cassel var jag noga med att
delta i dessa fakulteters arbete och var två gånger dekanus i juridiska
fakulteten och två gånger i den humanistiska.

Vid våra sammanträden behandlades regelbundet problem som var viktiga
för högskolans verksamheter och för hela universitetslivets utveckling.

Ingen professor kunde lägga upp studieplan och examensfordringar utan att
de diskuterats i fakulteten. Längre fram på fyrtiotalet, när fakulteterna blivit
större genom tillkomsten av flera professurer och genom medlemskap av
studentrepresentanter, fick det gå något lättsinnigare till med dessa
diskussioner och beslut. Studieplanerna gick individuellt från professorn till
handläggning av någon osakkunnig tjänsteman hos universitetskanslern. Men
fortfarande diskuterades undervisningens uppläggning regelbundet i fakulteterna.

Ofta kom den tiden även allmänna universitetsfrågor att bli föremål för
diskussion i fakulteterna. Det gällde t ex den stora frågan om genom klyvning
av de gamla ämnena nya läroämnen skulle införas. I detta hänseende var min
inställning, som den alltjämt är, att vi skulle behålla de gamla läroämnena utan
klyvning. Min motivering var i första hand, att den som blev utsedd till
professor i sin forskning inte skulle vara instängd mer än nödvändigtvis.

Eli Heckscher och jag drabbade vid åtskilliga sammanträden med
humanistiska fakulteten i dispyt, när han ville inrätta ett särskilt läroämne för
ekonomisk historia. Jag föreslog som kompromiss att vi skulle ge betyg i
"nationalekonomi med historisk inriktning" och i "historia med ekonomisk inriktning"
för att ge profil åt vad som var huvudämne. Heckscher vann.

Vi hade likaledes många andra diskussioner i fakulteterna om liknande
övergripande problem. De spelade sin roll vid frågornas fortsatta behandling
och avgörande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free