Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fotnoter - Kapitel III - Kapitel V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
5. Stave kom från min hemsocken Gustafs och hade tagit namnet efter den
by, Stava, där han fötts och vuxit upp. Efter Johan Olof Wallin i början av
artonhundratalet, som kom från grannsocknen Stora Tuna, var han nog ända
fram till min tid den enda som kom till universitetet från denna idoga
småbrukarbygd, där bönderna under första världskriget nådde en högre avkastning
per tunnland än i det bördiga och rika Skåne.
Staves bildningsgång var, efter vad man sagt mig i hemorten, att han "fick
en lie i foten", och att då släktingarna och grannarna beslöt att tillskjuta det
minimum av pengar och stadigvarande "skaffningar" han behövde för att
överleva, först i läroverket i Falun och sedan vid universitet i Uppsala.
6. Jag kan inte vara fullständigt nöjd med den arbetsinriktning för de unga
forskarna som skapats i Amerika.
Det stora flertalet av dem drivs att författa tidskriftsuppsatser i allehanda
så småningom stereotypiserade detaljfrågor. De avhålls från att ta upp
tidskrävande undersökningar av större och viktigare problem, som ju också ofta blir
mera kontroversiella.
Det har blivit en slags tradition att tillmäta antalet citeringar ett meritvärde.
De unga lockas av solidaritet att citera varandra och delar ofta upp sig i gäng. I
alla händelser inriktas i dessa uppsatser intresset på dessa samtida och
nyskrivna uppsatser av varandra. Den stora litteraturen över seklerna tenderar
att bli bortglömd och kommer därmed inte att tjäna som den
byggnadsställning den skulle vara.
7. Lönerna — och löneskillnaderna — i en amerikansk fakultet är något man
inte talar om. Jag har t o m träffat på fall, när professorerna i en fakultet håller
lönerna hemliga för varandra.
Lönesättningen sköts vanligen av en fakultetsprofessor, som för en liten
förhöjning av hans egen lön åtagit sig besväret att vara dean, vanligen bara för
några år. Han förhandlar med sina kolleger individuellt: om en professor skall
få löneförhöjning och med hur mycket, om hans lön skall vara oförändrad eller
om han rentav skall tillrådas att söka sig en tjänst någon annanstans. Vid dessa
förhandlingar är han i kontakt med universitetets administration under
presidenten, som sätter ett tak för hur mycket pengar som skall stå till hans
förfogande. Det är vanligen inte ett ärende som någonsin behandlas i
fakulteten. Ofta är dock besluten att ge fast anställning åt en obefordrad professor ett
fakultetsärende.
Praxis växlar åtskilligt. Vad jag här skildrat är vad jag tror är den vanliga
proceduren. Men lönesättningen är inte något man talar mycket om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
