Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fotnoter - Kapitel V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sådan studie kan vara upplysande men förutsätter kunskaper om de
förhållanden som gör situationen i de två länderna olika.
Studier inriktade på olikheterna är mycket sällsynta. Även amerikanare som
kommer hit för att studera våra förhållanden gör ofta, för att inte säga oftast,
kortslut därför att de inte studerat i vilka hänseenden det svenska samhället är
olikt det amerikanska, om vars särart de också ofta håller sig okunniga.
Med den oerhörda utvidgning av forskningsverksamheten vid amerikanska
universitet och den samtidiga svagheten i den svenska på de flesta områden är
det naturligt att citaten från amerikanska forskare blir överflödande i vår
litteratur här hemma. Men på det samhällsvetenskapliga området föreligger då
en uppenbar fara att de väldiga skillnaderna i samhällsförhållanden mellan
Sverige och Amerika kommer att förbises. Jag har pekat på det låga
röstdeltagandet i Amerika, särskilt i de fattiga klasserna, som en sådan väsentlig olikhet
mellan de båda länderna. Men det finns stora olikheter även i andra
samhällsförhållanden. Förbises de, blir jämförelser grundlösa och felaktiga.
I texten pekar jag på hur t ex i fråga om skatteförhållanden problemen måste
ligga mycket olika. Att överföra uppfattningar och slutsatser i Amerika till
svenska förhållanden saknar verklighetsgrund.
Men detsamma gäller många andra samhällsproblem.
Jag läser t ex i svensk litteratur hur amerikanska analyser av hur
konjunkturförhållandena i ett visst tidsskede har återverkningar på den förda politiken
och finner dem anförda som argument i en diskussion om svenska
förhållanden. De faktorer som bestämmer politiken och för övrigt även de som påverkar
konjunkturförhållandena är så olika att den underförstådda jämförligheten
saknar grund.
I den svenska diskussionen om vårt sjukhussystem finner jag jämförelser
med de amerikanska s k privata sjukhusen utan någon tillräcklig analys av
dessas olika finansiering, verksamhet och klientel. Ibland gör amerikanska
forskare lika okunniga och därför falska jämförelser mellan sina och våra så
helt olika, dvs offentliga sjukhus.
2. Fast jag lämnade riksdagen efter tre år för att studera negerproblemet i
Amerika, fick jag vid återkomsten 1942 ånyo inbjudan, som jag antog, att igen
representera Dalarna i första kammaren. Även denna gång lämnade jag
riksdagen mitt i valperioden för att bli exekutivsekreterare i FN:s ekonomiska
Europakommission 1947. När jag till slut 1961 återkom till Sverige efter tio år i
Genève och tre år i Sydostasien blev jag åter inbjuden av de
socialdemokratiska landstingsmännen i Dalarna att återvända till första kammaren som deras
representant. Men då var jag helt upptagen av uppgiften att slutföra arbetet på
Asian Drama och måste avböja. Men dalkarlarnas trofasthet värmde mitt hjärta.
Sedan detta kapitel författats har Torsten Nilsson berättat för mig att han och
en annan då ungdomlig partivän, Sven Andersson, på eget bevåg hade stött
på socialdemokratiska landstingsmän i Dalarna att de borde välja in mig i
riksdagen 1935. Sven minns inte den episoden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
