- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
ii

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Register - Attrahering ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— sammanhållningskraft 990.
Attrahering, galv. strömmars 852;
— jfr Attraktion.
Attraktion, elektrisk 734, fig. 164;
— magnetpolernas 721, fig. 154;
— jfr Attrahering.
Audifon 207, fig. 79, 80.
August, psykrometer 897, fig. 243.
Australien, diamanter 1041;
— tenn 1177.
Axel, magnetens 721.

Baciller 1305;
— jfr Mikroorganismer.
Baco, om värmet 209.
Baden-Baden, källornas temperatur 547.
Bakslag af blixten 792, 811.
Bakterier 1267, 1268, 1305, 1809, 1311;
— jfr Mikroorganismer.
Baku, bergolja 1072.
Balans, se Oro.
Balansur, temperaturens inflytande 418.
Ballonger, utsvällning 390.
Ballot, Buys, om stormcentra 978.
Barium, beståndsdel i solen 653.
Barometerhöjd 878, 977.
Barometermaximum 981;
— på synoptiska kartor 981, fig.259;
— väderleksförhållanden 986.
Barometerminimum 929, 978;
— fortfarande flere dagar 982;
— hastighet 984;
— rörelse framåt 983;
— jfr Stormcentrum.
Barometrar 876, 878, fig. 236;
— användning vid höjdmätningar 884, fig. 238;
— »högt o. lågt stånd» 887;
— temperaturens inflytande 886;
— jfr Aneroid-, Häfvare-, Qvick- silfver-, Vattenbarometrar.
Barrträd 1228.
Bartholinus, observationer rör. ljusets dubbelbrytning 654.
Basalt 1225.
Baser (alkalier) 997;
— i sött vatten 1012.
Batteri, elektriskt 753, fig. 170;
— galvaniskt 816, fig. 196.
Beaumond, apparat för upphettning af vatten 376.
Becquerel, galvaniskt element 817.
Belemniter 1228, fig. 276.
Bell, telefon, se Belltelefoner.
Belltelefoner 869, 872, fig. 229, 230;
— ljudöfverföring 870.
Belysning aftager med afståndet 592, 599.
Beläggning, speglars 1186.
Bengalen, konstgjord is 466.
Benglas 1105.
Bengrottor 1228.
Bennet, guldbladselektroskop 754, fig. 171.
Benzin 1296.
Benzol 1296.
Berg, daning 1228;
— eldsprutande 1232;
— höga, kokande vatten mindre hett 476;
— — ljudet svagare, hvarför? 159;
— — stjernorna tydligare 600;
— temperatur 560;
— vattens inverkan 1221;
— jfr Klippor, Mån-, Ringberg, Stenhällar, Urberg.
Bergarter, eruptiva 1225;
— sedimentära 1224;
— skilnad från mineral 1218.
Bergen (stad), årlig regnmängd 933.
Bergkristall 1098.
Bergmjöl 1098.
Bergolja (nafta, petroleum) 1072;
— kokpunkt 484.
Bergsalt 1094, 1095.
Bergskrut, svenskt, beståndsdelar 396.
Bergstoppar, höga, alltid snöbeklädda, hvarför? 560;
— ofta insvepta i dimma 916, fig. 244.
Bernsten, elektricit. upptäckt 730.
Berthon, telefon 872, fig. 232.
Beröringselektricitet, se Galvanism.
Bessemer, H. 1144.
Bessemerblåsning, bessemermetod 1142, 1144.
Bessemerprocess, skilnad från färskning 1144.
Bessemerstål 1143.
Betsocker 1235.
Biela’s komet 148.
Bi-konkav 637.
Bilder, elektriska 793, fig. 186;
— i ögat 661-663, fig. 124;
— äro upp- och nedvända i en vattenyta 616, fig. 109;
— jfr Fotografi-, Spegelbilder.
Bimånar 705, fig. 146.
Biot, ljuds öfverförande på längre afstånd 204.
Biregnbågar 701, 703;
— hvarför mattare än hufvudbågen? 702.
Bisolar 705, 926.
Björnen, lilla (stjernbild) 78, 86, fig. 34;
— stora (stjernbild) 78, 86, fig. 34.
Bladguld 692, 1215.
Bladsilfver, oäkta 1178.
Blandningar, explosiva, antändlighet 380.
Blandningsfärger 699.
Blekningsmedel 1076, 1093.
Blindhet, se Färg-, Solblindhet.
Blixtar 766, 774;
— bakslag 792, 811;
— deraf inbrända bilder 793;
— derför utsatta föremål 783;
— elektriska företeelser 764;
— fortvaro 773, 790;
— gå ej raka vägen ned i jorden 781;
— kemisk verkning 795;
— kroppars splittring 782;
— nedslående 779, 780;
— olika slag 767;
— statistiska uppgifter öfver deraf träffade 786, 791;
— zigzagform 769;
— jfr Blixtrör, Blixtstrålar, Korn-, Kul-, Linie-, Ytblixtar, Åska, Åskslag.
Blixtrör 796, fig. 188;
— jfr Blixtar.
Blixtstrålar, zigzagform 769;
— jfr Blixtar.
Block 33.
Blocktyg 33.
Blod, lefring 1261;
— sammansättning 1257.
Blodfibrin 1252, 1261.
Blodkaka 1261.
Blodkroppar 1257, fig. 285;
— antal o. form 1258;
— hvita, nytta 1260;
— röd färg 1259.
Blodregn 949.
Blodserum 1261.
Blodstensmalm 1137.
Bly 839, 1001;
— egenskaper 1170;
— framställning 1169;
— ledningsmotstånd 831;
— smältpunkt 509;
— värmeledningsförmåga 519.
Blyerts 568;
— strålningsförmåga 567.
Blyglans 1169, 1188.
Blyglas 1100.
Blyhvitt 1174;
— strålningsförmåga 567.
Blykarbonat 1174.
Blyrör, otjenliga till vattenledningar 1171.
Blysocker 1173.
Blåsinstrument, luftvibrationernas uppkomst 200;
— olika inrättade 202;
— tonernas uppkomst 198—200.
Blåst 289, 535, 926;
— hindrar daggbildning 902;
— hvin i dörr- o. fönsterspringor o. sång i telefontrådar 201.
Blåsyra 1074.
Bläck, sympatetiskt 1157;
— jfr Alizarin-, Märk-, Skrifbläck.
Bläckfläckar, borttagande 1158.
Bläckpulver 1158.
Bläckskrift, svartnar, hvarför? 1154.
Bochnia, saltgrufvor 1094.
Bode, om småplaneterna 140.
Boktryckarstil 1176.
Bolider, se Eldkulor.
Bomull 1243;
— dålig värmeledare 520, 542, 543;
— ljuddämpande 170.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free