- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
iv

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Register - Diffraktion ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Diffraktion, ljusets 659, 706.
Diffusion 623;
— jfr Reflexion;
— (kem.) 1029.
Dimma (mist) 899;
— försvinner efter soluppgången, hvarför? 912;
— inträffar oftare på hösten än våren 913;
— kring bergstoppar, orsak 916, fig, 244;
— skingras af vinden 915;
— uppkomst 911, 914.
Dinotherium 1228.
Dispersion, ljusets 215, 639, 641;
— jfr Färgspridning.
Djur, från de geologiska formationerna 1228;
— förbränningen inom djurkroppen 1303;
— kroppens stelnande i döden 1299.
Djurelektricitet 811.
Djurkol 1052.
Djurkrets (zodiak) 117.
Djurämnen, elektriska ledare 736.
Domkraft 35, fig. 18.
Drabanter 122;
— jfr Månar.
Drag 789;
— i kakelugnar 284;
— i skorstenar 305, 307, fig. 84;
— lampors utsläckande 347.
Dragningskraft, jordens 3.
Drifkraft 48;
— vattnets 50.
Droppsten 1024, fig. 261.
Drufsocker (glykos) 1235.
Drycker, heta, afsvalning 444;
— jästa, bornering 1062.
Dubbelbrytning, ljusets 654.
Dubbelstjernor 85.
Dubbelvägning 31.
Du Fay, om olika slags elektricitet 737.
Dufour, om trindsnös o. hagels uppkomst 945.
Dygn 109;
— jfr Medelsols-, Stjerndygn.
Dynamit 405;
— jfr Sprängämnen.
Dynamo, se Dynamomaskiner.
Dynamomaskiner (dynamo, dynamoelektriska maskiner) 862;
— Grammes 863, fig. 227.
Dynamometer 19, fig. 8.
Död genom åskslag 790.
Döda hafvet, se Hafvet.
Dörrspringor, hvinande under blåst 201.

Eau de cologne,afkylningsmedel 451.
Ebb och flod 125—128, fig. 52.
Ebonit 1294.
Edison, fonograf 206, fig. 78;
— koltrådar 851;
— telefon 872.
Edlund, om elektricitet 737;
— om norrsken 808.
Effekt, maskiners 44.
Efterbilder i ögat 683.
Egypten, hägringar 710;
— kalisalpeter 1114.
Ejderdun, dålig värmeledare 520, 542.
Ekliptikan 108;
— indelning 117.
Eko 173, 175, 177;
— hastighet 174;
— höres bättre om natten än om dagen 178;
— repeterande 176.
Elasticitet, se Spänstighet.
Eld, antändning 268;
— befrämjas genom pågjutning af ringa vattenmängd 289;
— brinner bättre om ved och ej blott glöd återstå 265
— brinner bättre om vintern än om sommaren 279;
— brinner bättre under blåst 282;
— brinner sämre på höga berg 280;
— brinner sämre vid töväder än vid köld 281;
— i sur ved 270;
— kokning utan eld 566;
— ryker mer i början än under förbränningens fortgång 267;
— släckning 288, 291;
— »tar sig», om man blåser på den 283;
— uppkomst vid hamring 365;
— åstadkommande på vildarnes sätt369;
— jfr Förbränning, Skorstenseld.
Elddon, pneumatlskt 379, fig. 91.
Eldflugor 601.
Eldfärg, skyddsmedel 272, 1109.
Eldgranater, släckningsmedel 291.
Eldkulor (bolider, stjernskott) 150, 152, fig. 67.
Eldsdyrkare 1072.
Eldskärmar 579.
Eldstål 366.
Eldstäder, galler 293.
Eldsvådor, dämpande medels vattenledningsrörs legeringar 512.
Eldyta, ångpannors 59.
Elektricitet 733;
— elektriska fotografier 793;
— — förändringar, värmekällor 212;
— — strömmar 814, 834;
— — ringklockor 865, 866;
— elektromotorisk kraft, se Kraft;
— fri och bunden 745;
— fördelning 740;
— galvanisk 814;
— ledare och oledare 735, 736;
— luftens 763—765;
— magasinering 751;
— o. magnetism 720—873;
— olika slag 737;
— positiv o. negativ 737, 738;
— samlingsplats å ledarne 741, 743;
— strömstyrka 828;
— jfr Ljus, elektriskt, Termoelektricitet.
Elektricitetskällor 765, 849.
Elektricitetsmaskiner 747,751 — 753, fig. 165;
— arbetssätt 749;
— egendomlig lukt 762;
— inrättning 748;
— jfr Elektroforer.
Elektrisering genom gnidning 739.
Elektrisk gnista, se Gnista.
Elektriska ledningar, se Ledningar.
Elektroforer 750, fig. 166, 167;
— jfr Elektricitetsmaskiner.
Elektrolys 841.
Elektromagneter 854, 861, 862, 865, 867, fig. 221;
— skilnad från stålmagneter 855.
Elektromagnetism 854.
Elektrometer 756;
— Henley’s 756; fig. 173.
Elektroskop 754, 755, fig. 171;
— jfr Kondensationselektroskop.
Element 991;
— Daniells 817, 818, fig. 197;
— elektromotorisk kraft 826, 827;
— galvaniskt 816, 817, fig. 195;
— — Bunsens 819, fig. 198;
— — Grenets 820, fig. 199;
— — Leclanchés 822, fig. 202;
— — med två vätskor 817;
— — Radiguets 821, fig. 200,201;
— konstanta 820;
— Plantés laddning 839, fig. 210;
— termoelektriskt 837, fig. 208;
— jfr Grundämnen, Nervelement.
Elmseld 804, 805, fig. 191;
— visar sig oftare på sjön än på land 806.
Emalj 1106.
Emissionsteori 583, 658.
Emulsin 1074, 1305.
Encke’s komet 148.
Endosmos 1303.
England, tenn 1177.
Enhet vid ljusstyrkans uppmätning 606.
Enzym 1305.
Eqvator, jordens 105;
— — radie 104;
— magnetisk 727;
— skymning 111;
— jfr Himmelseqvator.
Eqvatorial, se Refraktorer.
Erg 1161.
Ericsson (Stockholm), telefonapparart 872.
Ericsson, John, varmluftsmaskin 55.
Erosion 1223.
Eruptioner 1232;
— jfr Vulkaner, utbrott.
Eter 209, 237;
— afkylningsmedel 451;
— kokpunkt 484.
Etermolekyler 741.
Etervibrationer 556, 572.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free