- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
vi

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Register - Födoämnen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Födoämnen, kokning utan eld 566;
— konservering 464, 1309, 1312, 1314;
— jfr Maträtter.
Föhnvind 966;
— jfr Sirrocco.
Fönster, svafvelsyra i glas mot fukt 1078, 1079;
— jfr Fönsterrutor, Innanfönster.
Fönsterrutor, förorsaka ej färgspridning vid ljusets genomgång 645;
— irisering 1111;
— lysa i solnedgången, men ej midt på dagen 619, 620;
—- olika reflexion 619, 622;
— jfr Fönster.
Fönsterspringor, blåstens hvinande 201.
Förbränning 256;
— i spisar o. kakelugnar 285, 286;
— inom djurkroppen 1303;
— lifligare vid nya kols påläggande 266;
— produkter 261;
— jfr Eld.
Föreningar, kemiska 217, 995.
Förgiftning, genom koloxid 1065;
— kopparförgiftning 1161.
Förgyllning, galvanisk 841, 843.
Förkoppring, galvanisk 841, 843.
Förmultning 1248, 1304, 1308.
Förmörkelser, kaldéerna om 130;
— jfr Mån-, Solförmörkelse.
Förnickling, galvanisk 841, 843.
Förruttnelse 1304, 1306, 1309;
— lefvande organismers 1315.
Försilfring, galvanisk 841, 843.
Förskämning 1304;
— konservering mot 1312, 1313;
— luftens 970.
Försteningar 1224.
Förstoring 716, 717;
— föremåls, i vatten 632, fig. 115.
Förstoringsglas, se Kikare, Louper, Refraktorer, Teleskop.
Förvittring 1220.
Fötter, stampning under köld 372.
Galilei, om kroppars hastighet 6;
— om månen 121;
— pendelns användning som tidmätare 14.
Galler, eldstäders 293.
Galmeja 1179.
Galvani, galvanismens upptäckt 811.
Galvanisering, af järn 1146;
— jfr Galvanism.
Galvanism (beröringselektricitet) 811;
— galvanisk förgyllning, förkoppring, förnickling, försilfring 841, 843;
— — induktion 856, fig. 222;
— galvaniskt element, se Element;
— samband med magnetism 852;
— jfr Galvanisering.
Galvanometer 836, fig. 205.
Galvanoplastik 841;
— galvanoplastisk apparat 841, fig. 211.
Gamla stilen, se Stilen.
Gas, brännmateriel 258;
— lysförmåga 604;
— skilnad från ånga 436;
— jfr Etyléngas, Gasberedning, Gaser, Gasljus, Gruf-, Lys- Sumpgas.
Gasberedning, biprodukter 350;
— jfr Gas.
Gaser 393;
— dåliga värmeledare 520,533,549;
— förtätade 438;
— förtätning 437;
— illaluktande 1306;
— spektrum 649, 652;
— täthet, temperatur 395;
— uppvärmning 555;
— utvidgning 409;
— jfr Gas, Järn-, Knallgas, Lysämnen, gasformiga.
Gaskol 1049.
Gasljus, färg 691;
— jfr Gas.
Gaslågor, afspegling i vatten 626;
— antändning 761;
— inre delarne genomskinliga o. blåhvita 352;
— lätta att blåsa ut 353.
Gasmaskiner 56.
Gasolja 1073.
Gasretortrar 350.
Gaulard, transformatorer 860.
Gauss, om jordmagnetismen 727.
Geisslers rör 808.
Generatorer 864.
Geten, se Capella.
Giftdalen (Java) 1056, 1060.
Giftmjöl 1113.
Gilbert, om magnetnålens riktning 727.
Gips (kalciumsulfat) 1075, 1127.
Glas 575, 1110.
— färgadt 1104;
— härdadt 1108;
— kallt, hvarför? 529;
— ljudets hastighet 168;
— oledare 736;
— på taflor, söndersprickande 421, 422
— stjälpt Öfver en växande planta, fuktas, hvarför? 461;
— tjockt, söndersprickande vid upphettning 425;
— jfr Ben-, Bränn-, Flint-, Kron-, Mjölkglas.
Glaselektricitet 737.
Glasetsning 1110.
Glasfabrikation, råämnen 1101.
Glaskropp (ögats) 660, 661.
Glaskärl, kokning 482.
Glasproppar, fastsittande, orsaker 392;
— lösgörande ur flaskor 426.
Glastaflor, väderleksspåmän 471.
Glasögon, imma sig, hvarför? 910;
— konkava 666;
— konvexa 667, 668;
— verkan 666, fig. 128.
Glimmer 1099, 1287;
— strålningsförmåga 567.
Gloria kring månen, uppkomst 706.
Gluten 1242, 1251, 1252;
— beståndsdel i malt 1286;
— — i mjöl 1278;
— jfr Ägghviteämnen.
Glycerin 1118;
— beståndsdel i fett 1290;
— — i öl 1288;
— egenskaper 1292;
— jfr Nitroglycerin.
Glykos, se Drufsocker.
Glödlampor 851, fig. 217.
Glödning under aska, orsaker 287.
Gneis 1228.
Gnidningselektricitet 814.
Gnista, elektrisk 759, fig. 176, 177;
— — användning 761;
— — fjäderformig 759, fig. 178;
— — ljusets uppkomst 760;
— — qvastformig 759, fig. 179;
— jfr Gnistor.
Gnistor, från hästhofvar 367;
— uppstå,då flinta slås mot stål 366;
— jfr Gnista.
Gobiöknarna, regnförhållanden 933.
Godahoppsudden, sekundpendelns längd 16.
Grader å termometrar 226.
Graderverk 1094.
Gradient 978, 980, 984.
Grafit 1043.
Gramme, dynamomaskin 863, fig. 227;
— försök med elektrisk kraftöfverföring 864;
— grammeska ringen 863, fig. 226.
Granit 1225, 1228.
Graptoliter 1228.
Gravitationskraft, se Tyngdkraft.
Gravitationslag 3, 139.
Gray, om elektriska kroppar 735.
Gregorianska el. nya stilen, se Stilen.
Gregorius XIII, nya stilen 120.
Grenet, galvaniskt element fig. 199;
— kromsyreelement 820;
— åskledare 803.
Grimaldi, upptäckten af ljusets diffraktion 659.
Grottbjörnar 1228.
Grottor, farliga att nedstiga i, hvarför? 1057.
Grufgas 1067, 1068;
— jfr Sumpgas.
Grufolyckor 1067, 1071.
Grundfärger 699.
Grundton (prim) 184.
Grundämnen 991;
— i den organiska naturen 1233;
— indelning 999;
— jfr Element.
Grus, uppkomst 1219.
Gryta, Papins 478.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free