- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
vii

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Register - Grädde ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Grädde, fettkulor 1265, fig. 285.
Grönblindhet 699.
Grönland, hägringar 710, fig. 151.
Guld 1001;
— egenskaper 1215;
— finlek 1215;
— framställning 1214;
— i legeringar 1163, 1217;
— kontrollstämplar 1216;
— ledningsmotstånd 831;
— löses af kungsvatten 1096;
— smältpunkt 509;
— värmeledningsförmåga 519.
Guldbad 1206.
Guldbladselektroskop 754, fig. 171.
Gummi 1234, 1238;
— beståndsdel i öl 1288.
Gummilacka, oledare 736.
Guttaperka 1295.
Gångbanor, kantstenarne ofta böjda utåt, hvarför? 238.
Gårdar (kring solen o. månen) 926.

Haf, fosforescens 1091;
— månens 121;
— o. land, olika uppvärmning 958;
— tillfrysa sällan 246;
— jfr Hafvet, Verldshaf.
Hafsvatten 1013;
— olika salthalt 1023;
— qvarlemnar vid beröring hvitt
öfverdrag 470;
— salter 1022.
Hafvet, Döda, salthalt 71, 1023;
— Indiska, monsuner 964;
— Kaspiska, aflagring af salt 1095;
— — sirroccovind 966;
— Svarta salthalt 1023;
— — sirroccovind 966;
— jfr Haf.
Hagel 943, 944;
— uppkomst 945.
Hagelbyar föregås af egendomligt ljud 946.
Hagelkorn 943, fig. 253.
Halfskugga 94, 595, fig. 105;
— å solfläckar 94, fig. 41.
Halley’s komet 148.
Halo (»gård») 704.
Hamberg, Hjelpreda vid väderleksförutsägelser 906;
— regel för temperaturens beräkning under natten 906.
Hampa 1243.
Handtag, kokkärls, hvarför af trä? 524.
Harskinn, dålig värmeledare 520, 542.
Harts, oledare 736.
Hastighet 4;
— barometerminimums 984;
— ekos 174;
— fallande kroppars 5;
-— förhållande till kroppars kraft o. massa 20;
— ljudets 155, 157, 166 — 168, 775;
— ljusets 78, 556, 598, 775;
— lodrätt uppåt kastade kroppars 7;
— molns 927;
— vindens 952 ;
— åskdunders 774, 775.
Helmholtz, grundfärger 699;
— om komplementfärger 644;
— om nervernas förmåga att fortleda intryck 790;
— om öfvertoner 192.
Helskugga 94, fig. 41;
— jfr Kärnskugga.
Henley, elektrometer 756, fig. 173.
Herkules (stjernbild) 102, fig. 34.
Hermite, beräkning af stjernornas antal 82.
Herschel, om vintergatans stjernor 90;
— teleskop 718.
Hildebrandsson, Meteorologiens första grunder 906, 952;
— om snögränsens höjd öfver hafvet 561.
Himalaya, snögräns 561;
— årlig regnmängd 933.
Himmeln, blåa färgens; uppkomst 713 ;
— molns plötsliga framträdande 920;
— röda färgens uppkomst 714.
Himmelseqvator 108.
Himmelskroppar, hvilka bland dem planeter? 134.
Himmelspoler 108.
Hire, se La Hire.
Hjorter, om norrsken 808.
Hjorthornssalt 1032.
Hjulaxlar bli varma, om de ej smörjas, hvarför? 370, 371.
Hjulekrar, hastigt rullande, synas ej, hvarför? 677.
Hjulringar, upphettning 415.
Holland, inlandsis 1228.
Holmgren, om färgblindhet 699.
Honing 1237.
Hornhinna 660.
Hosta fås lätt i fuktig luft 465.
Howard om molnens form 926.
Hufvudtoner, skalans, benämning o. svängningstal 184.
Hughes, mikrofon 871, 872.
Humus 1247.
Humle i öl 1285, 1287.
Hunden (stjernbild) 78.
Hundgrottan vid Neapel 1056, 1060.
Husbloss, strålningsförmåga 567.
Huyghens, vibrationsteori 583;
— pendelur 14.
Hvete, stärkelse 1242.
Hvetekli 1278.
Hvetemjöl 1278.
Hvitglödgning 327.
Hydraulisk press, se Press.
Hydrostastisk paradox, se Paradox.
Hygrometrar 896, fig. 242.
Hygroskopiska kroppar, se Kroppar.
Hypermetropi, se Öfversynthet.
Hypsometrar 477;
— jfr Termometrar.
Hår, brändt, raknar med tiden, hvarför? 433;
— knollrar sig vid bränning, hvarför? 432.
Hårhygrometrar 896.
Hårrörskraft 337.
Häfstång 28, fig. 12, 13;
— »hvad som vinnes i kraft, förloras i tid» 29.
Häfstångsarmar 28, fig. 12, 13;
— vindspels 34, fig. 15—17.
Häfvarebarometrar 878.
Hägringar 710, fig. 152;
— ljusstrålarnes gång 710, fig. 149, 150;
— vid Grönland 710, fig. 151.
Hämoglobin 1065, 1257, 1259.
Händer, gnidning mot hvarandra under köld 372.
Härdning af stål 1145.
Hästar, arbetsförmåga 41, 49.
Hästkrafter, lokomotivs 58;
— maskiners 41.
Hästskomagneter 854.
Hästtramp, ljudets fortplantning 169.
Hästvandring 49, fig. 23.
Höjd, atmosfärens 875;
— fabriksskorstenars 304;
— molns öfver jorden 919;
— norrskens öfver jordytan 809;
— toners 181;
— jfr Barometerhöjd.
Höjdmätningar medels barometrar 884, fig. 238.
Höjdskilnad mellan två ställen, bestämmande 75.
Hölje (coma), kometers 142.
Hörselapparater, se Audifon.
Hörsellur 163.
Höstdagjämning 109, 110, fig. 46.
Hösten 109, 110, fig. 46;
— jfr Årstider.

Ichthyosaurus (ödla) 1228, fig. 277.
Ile de France, sekundpendelns längd 16.
Imma 898;
— kalla föremåls beslående dermed öfver en ljuslåga 340;
— å glasögon 910.
Impregnering af trä 1248, fig. 283.
Indiska hafvet, se Hafvet.
Induktion (influens) 751;
— elektrisk 744;
— galvanisk 856, fig. 222;
— jfr Magnet-, Voltainduktion.
Induktionsmaskiner, elektro-magnetiska 861, 862;
— jfr Maskiner, dynamo-elektriska, Transformatorer.
Induktionsrullar 856, 859, 862, 872.
Induktionsspiraler 863.
Induktionsströmmar 856, 859, 870;
— lagar 856;
— ögonblickliga 857;
— jfr Vexelströmmar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huru/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free