Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Register - Infallsvinkel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Infallsvinkel 618, 628.
Infektionssjukdomar, uppkomst 1305.
Influens, se Induktion.
Infusionsdjur, fosforescens 1091.
Inklination, magnetisk 731, fig. 162;
— — uppmätning 732.
Inklinationsinstrument 732, fig. 163.
Inlandsis 1228.
Innanfönster, nytta 538.
Inrykning 311;
— jfr Rök.
Insaltning, konserveringsmedel 1312.
Instrument, lika stämning 186;
— jfr Afvägnings-, Blås-, Induktions-,
Mässings-, Stränginstrument.
Interferens 658, 703.
Iridium 1215;
— smältpunkt 509.
Iris (regnbågshinna) 660, 678;
— nytta 665.
Irisering 1111.
Irrbloss 1090, fig. 270.
Is 229, 235, 1228;
— konserveringsmedel 1311;
— konstgjord 466, 468;
— lättare än vatten, orsaker 232;
— nollgradig, mer kylande än nollgradigt vatten 255;
— olika bildningssätt 242—244,466;
— smälter genom gnidning mot is 373;
— smältpunkt 509, 515;
— sprängkraft 234, 237, 1222;
— tilltager långsamt i tjocklek, orsak 551;
— utvidgning 233;
— varaktighet i iskällare 553;
— vigt 232;
— värmemängd 252, 253.
Isbark 947, 948.
Isbildningar efter fotspår 248.
Islandsspat 654;
— jfr Kalkspat.
Ismaskiner 468, fig. 97
— Carré’s 468, fig. 97.
Isobarer 977, 979, 980, 985.
Isolatorer 736, 742.
Istiden 1228;
— vår vetskap derom 1229.
Isupplag 523.
Jablochkoff, elektrisk lampa 849, fig. 216, 216.
Jacobi, galvanoplastikens upptäckt 841.
Jagtkrut, franskt, beståndsdelar 396.
Janssen, om protuberanser o. solens corona 132, 133.
Jaspis 1098.
Java, giftdalen 1056, 1060.
Jet 1047.
Jod, metalloid 1000;
— saltbildare 1093.
Jordaxeln, vridning 115, 116.
Jorden 136;
— afplattning vid polerna 104, 107;
— afstånd från månen 122;
— afstånd från solen 101;
— — medelafstånd 108;
— afstånd från stjernorna 78;
— bana, se Ekliptika;
— blixtar gå ej raka vägen ned i jorden 781;
— dragningskraft 3;
— formen bestämbar genom uppmätning af sekundpendelns svängningstid 17;
— inre, glödande, hvarför? 1227;
— — temperatur 1226;
— klotform, bevis 103;
— — verkan 103, fig. 42;
— ljudets fortplantning 169;
— längsta dag 112;
— molnens höjd 919;
— månens inflytande 125;
— — värmande inflytande nästan omärkbart 241;
— norrskenens höjd 809;
— o. Mars 139, fig. 58;
— - o. solen, relativ storlek 93, fig. 39;
— olika lägen under året 109;
— omsvängningstid 105;
— polarradie 104;
— radie 104;
— rörelse (rotation) 106, 108, fig. 44;
— — inflytande på vindriktningen 979;
— sammanstötning med kometer 145;
— storlek 104;
— vridning, Foucaults pendelexperiment 18;
— värmemängd från solen 216;
— zoner 113;
— årstider 109;
— jfr Jordskorpan.
Jordledning för åskledare 802.
Jordmagnetism 727, 729, 808.
Jordskorpan 91;
— medeltemperatur 547;
— som värmeledare 546;
— tjocklek 1226;
— jfr Jorden, Marken.
Jordyta, se Marken.
Jouffroy, ångbåt 60.
Joule, joule’ska lagen 851;
— om värmet 209.
Julianska stilen, se Stilen.
Julius Cæsar, kalender 120.
Jungfrun (stjernbild) 117.
Jupiter (planet) 136, fig. 61, 62;
— månar 139.
Juraformationen 1228.
Jämvigt, säker o. osäker 26, fig. 10, 11.
Järn 1001;
— beståndsdel i solen 653;
— bärbart i glödgadt tillstånd, huru? 526;
— framställning ur järnmalm 1138;
— galvaniseradt 1146;
— god värmeledare 522;
— grundämne 991, 1233;
— kallt, kan förorsaka brännsår 530;
— ledningsmotstånd 831;
— o. stål, skilnad i magnetiskt hänseende 725;
— poleradt, strålningsförmåga 567;
— rödglödgadt, böjligare än kallt 434;
— skyddande från rost 1149;
— upphettning vid hamring 364;
— värmeledningsförmåga 519;
— jfr Smidesjärn, Stål, Stång-, Tackjärn.
Järnband, upphettning 415.
Järnfartyg kunna flyta, hvarför? 68.
Järngas, linier i solspektrum 653, fig. 122.
Järnhalt, källors 1150.
Järnmalmer, förnämsta 1137;
— järns framställning ur 1138;
— magnetiska (svartmalm) 1137;
— — jfr Magnetsten.
Järnoxidhydrat, se Rost.
Järnoxidul, beståndsdel i vatten 1012.
Järnskenor få ej läggas tätt intill hvarandra vid fastspikning, hvarför? 419.
— skenbar sammanlöpning 687.
Järnspat 1137.
Jäsning 1304, 1309;
— bröds 1280, 1281.
Jäst 1279;
— beståndsdel i öl 1285.
Jästsvampar 1305;
— jfr Mikroorganismer.
Kafveltorp, blyglans 1169.
Kakel, glaseradt, kännes kallt, hvarför? 529.
Kakelugnar, böra ej eldas under åskväder 789;
— drag 284;
— hålla sig längre varmare än kaminer 569;
— lifligare förbränning än i spisar 285;
— »röka stundom in», hvarför? 301, 309, 314;
— röks framträngande 310;
— sotlukt 316;
— värma mer än öppna spisar 562.
Kalcedon 1098.
Kalcium 1001.
— beståndsdel i solen 653.
Kalciumhydrat 1122.
Kalciumoxid 1121.
Kalciumsulfat, se Gips.
Kaldéer, om förmörkelser 130.
Kalender, juliansk, se Stilen, gamla.
Kali, beståndsdel i vatten 1012;
— fettsyradt 1119;
— kaustikt 997.
Kaliglas 1100.
Kalisalpeter 1114.
Kalium 1001.
Kaliumklorat vid framställning af syre 1004.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
