- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
ix

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Register - Kalk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kalk 1228;
— beståndsdel i vatten 1012;
— i murbruk 1125, 1126;
— kaustik 997, 1124;
— — jfr nedan Kalk, släckt;
— kolsyrad 972;
— nybränd, upphettning vid vattenbegjutning 220;
— osläckt 1121;
— ryker, då den släckes 1123;
— släckt 1122;
— — användning 1124;
— — jfr ofvan Kalk, kaustik.
Kalkljus 328, 1008.
Kalksalter 1022.
Kalkspat, dubbelbrytande ämne 654;
— jfr Islandsspat.
Kalksten 1101, 1121, 1224.
Kalkugnar 1121, fig, 271.
Kaloriferer 390, fig. 92.
Kaminer 569;
— bestrykas med blyerts, hvarför? 568;
— flyttbara 276;
— värmestrålning 569.
Kamtschatka, snögräns 561.
Kanaler, Mars’ 139.
Kannbrosk 203.
Kanonmetall 1164.
Kantstenar, gångbanors, böjning utåt, orsaker 238.
Kaolin 1099, 1128.
Kap Horn, sekundpendelns längd 16.
Kapillärkärl 1304, fig. 289.
Karat 1215.
Karbonater (kolsyrade salter) 1054, 1128.
Karlavagnen, se Björnen, stora.
Karlsbaderkällan, temperatur 547.
Karlsbadervatten 1025.
Karnallit 1114.
Karneol 1098.
Kartor, synoptiska 976, 977, fig. 257—259;
— öfver månen 121, fig. 48—50;
— öfver stjernbilder kring polstjernan fig. 34.
Kasein (ostämne) 1249, 1251, 1262, 1270, 1271.
Kasett 1202.
Kaspiska hafvet, se Hafvet.
Kastanjer explodera vid eld 385.
Kastner, pyrofon 334.
Kattor, synförmåga i mörker 682.
Kautschuk 1294;
— oledare 736;
— smältpunkt 1293;
— vulkaniserad 1294;
— värmets inverkan på volymen 383.
Kavitetsdjur 1228.
Kemi 987—1335;
— hvarmed sysselsätter sig kemien? 987;
— kemisk verksamhet, värmekälla 212.
Kepler, om jordens rörelse 110;
— om månen 121.
Khamsin 965;
— jfr Samum.
Kikare 716.
Kilogrammeter 39, 40.
Kimrök, strålningsförmåga 567.
Kirchhoff, Spektralanalyser 650, 652.
Kisel 1097, 1098;
— metalloid 1000.
Kiselgur, se Kiselmjöl.
Kiselmjöl (kiselgur) 405.
Kiselsyra 1002, 1099;
— användning i glasfabrikation 1101;
— beståndsdel i vatten 1012;
— olika namn 1098.
Kitt 1109.
Klang (timbre), toners 181.
Kleist, laddflaska 753.
Kli 1278.
Klimat, Europas, under tertiärtiden 1228;
— torrt, minskning i vigt 458;
— jfr Fastlandsklimat, Temperatur, Öklimat.
Klippor, söndersprickande under vintern 236;
— vattnets nedträngande 1222;
— jfr Berg.
Klister, se Stärkelseklister.
Klockmetall 1164;
— sammansättning 193.
Klockor, ljudets dämpande 195;
— olika ljud, orsaker 194;
— spruckna, ljud 196;
— vibrationer 194, fig. 70;
— jfr Ringklockor.
Klockspel, elektriskt 757, fig. 174.
Klor 1080, 1093;
– grundämne 1233;
— metalloid 1000.
Klorkalcium, sönderflytande i fuktig luft 498.
Klorkalium 1131.
Klornatrium 1093.
Klorofyll 695 — 697, 1061.
Klorvätesyra, beståndsdel i vatten 1012.
Kläder (klädesplagg), ljusa, svalare än mörka 578;
— tjocka, svettningsorsaker 453;
— torkning 445 — 448;
- vida, skydda bättre mot köld 536 ;
— värmeförmåga 540.
Knall vid skotts affyrande, orsak 397.
Knallgas 834, 1008.
Knallqvicksilfver 403, 1187;
— jfr Sprängämnen.
Knallsilfver 403;
— jfr Sprängämnen.
Kobolt, beståndsdel i solen 653.
Kohesion (sammanhållningskraft) 501;
— atomers 990.
Koh-i-noor (diamant) 1038, fig. 264.
Kokkärl, hvarför trähandtag? 524;
— torra, böra ej ställas öfver eld 483;
— vattens upphettning 482, 488,490;
— jfr Koppar-, Metallkärl, Tackjärnsgrytor, Zinkkärl.
Kokning 472, 474;
— genom afkylning 480, fig. 98;
— i oförtenta kopparkärl 1162;
— kötts 1301;
— utan eld 566;
— vattens 479, 486, 490;
— vid nedläggande af kalla ägg 527.
Kokpunkt 226, 227;
— alkohols 484;
— olika vätskors 484;
— vattens 472, 475, 485, 497.
Koks 1050;
— brinnande, lukt af brändt svafvel 318;
— brinner fortare än stenkol 277
— brinner utan låga 278;
— brännmaterial 258;
— värmekälla 277;
— jfr Stenkol.
Koksalt 1095;
— beredning 1094.
Kol 1234;
— brinnande, hvarför glödande inuti högen, ehuru svarta ytterst? 264;
— brinnande, hvarför röda? 263;
— brännmaterial 133, 258;
— dålig värmeledare 520;
— grundämne 991, 1233;
— hvad dermed förstås 1036;
— metalloid 1000;
— smältning 510;
— jfr Brun-, Djur-, Gaskol, Koks, Sten-, Träkol.
Koleld brinner bättre genom kolhögens uppluckring 294.
Kolf, ångmaskiners 53.
Kolgrufveexplosioner 1067, 1068, 1071.
Kolhalt, smidesjärns, ståls, tackjärns 1139.
Kolhydrat 1234.
Kollektorer 752.
Kollodium 1244.
Kolmilor 1051, fig. 267.
Kolos 1064, 1066.
Koloxid 274, 349, 1064;
— förbränningsprodukt 133, 261;
— förgiftning med 1065;
— inflytande på djurorganismen 1065.
Kolspetsar, ljusbågars 848, fig. 214.
Kolsvafla 349, 1075;
— hvad kolsvafla är 1083.
Kolsyra 970, 1235, 1279;
— beståndsdel i atmosfärisk luft 1028, 1060;
— — i vatten 1012;
— — i öl 1285, 1288;
— flytande, antändning 439;
— förbränningsprodukt 261;
— förtätning 437;
— hvad kolsyra är 1054;
— i brunns- och källvatten 1020;
— i fast form 438;
— i växter 1061;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free