Print (PDF) - On this page / på denna sida - Register - Kärna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XI
Kärna, kometers 142.
Kärnskugga 94, 595, fig. 41;
— jfr Helskugga.
Köld, blott en lägre grad af värme
252;
— eld brinner bättre i köld än i
töväder 281;
— hvarför det smäller i »knutarne» ?
420;
— hvarför man gnider händerna
o. stampar med fötterna 372;
— i närheten af brasa, orsaker 295;
— kännes svårare i tätt åtsittande
kläder 536;
- — under blåst 535;
— markens söndersprickande 241;
— vattenledningsrörs söndersprän-
gande 234;
— åstadkommande på kemisk väg
438;
— jfr Afkylning, Frost, Kyla, Käle.
Köldblandning 254.
Königsberg, sekundpendelns längd 16.
Kött, beståndsdelar 1298;
— efter slagtade kreatur, hvarför
mjukt? 1300;
— kokning 1302;
— konservering genom rökning 1313;
— längre färskt genom stekning 1310.
Köttextrakt 1298.
La Hire, kometobservationer 148.
Lack, dålig värmeledare 521;
— elektrisk oledare 736.
Lackelektricitet 737.
Lackmusfärg 997;
— förändring genom syror 996.
Laddflaska (leydenerflaska) 753, 761,
814, fig. 169.
Laddning af Plantés sekundära
element 839, fig. 210.
Lampor, elektriska, Jablochkoffs 849,
fig. 215, 216;
— — jfr Båg-, Glödlampor, Regu-
latorer ;
— rykande 321, 322, 348;
— Serrins 844, fig. 213;
— utsläckning genom drag 347;
— jfr Säkerhetslampor.
Lampos 321.
Lamprök 320.
Lampsot 320.
Land o. haf, olika uppvärmn. 958.
Landskap under åskväder 763, fig.
182.
Landvind 957.
Lapis 1193;
— verkan på huden 1194;
— jfr Silfvernitrat.
Lapislösning 1193;
— förvaring 1195.
Laplace, om solsystemet 153;
— om verldarnes uppkomst 91;
— skapelseteori 141.
Last 28.
Lava 1232.
Lavoisier, experiment med diaman-
ter 1037;
— om syre 1003.
Leclanché, galvaniskt element 822,
827, fig. 202.
Ledare för elektricitet 735, 736;
— dåliga 786;
— — dåligt skydd under åskvä-
der 785;
— goda, skydd under åskväder 783,
784;
— jfr Åskledare.
Ledningar, elektr., legeringar 512;
— jfr Jord-, Telegrafledningar.
Ledningsförmåga 516.
Ledningsmotstånd, elektriskt 829;
— metallers 831.
Legeringar 1163;
— egendomligheter vid smältning
511;
— olika smältpunkt, praktisk an-
vändning 512.
Lejonet (stjernbild) 117.
Lemström, om norrsken 807.
Lenoir, gasmaskin 56.
Lera 1128, 1129;
— värmets verkan på volymen 383.
Lerjord, beståndsdel i vatten 1012.
Lerskiffer 1228.
Lesage, telegrafering 865.
Leslie, om kroppars strålningsför-
måga 567.
Leslie’s tärning 567.
Leydenerflaska, se Laddflaska.
Libration 122.
Lif, organiskt, på andra verldar än
vår 141.
Lignin 1246.
Lignit 1047.
Likgift 1307.
Lin 1243.
Linieblixtar 767, 768, fig. 184,
185.
Linier, Frauenhoferska 652, 653;
— i solspektrum 647, fig. 120;
— mörka, i solspektrum 648, 652,
653, fig. 122.
Linledningar 864.
Linne, god värmeledare 543.
Linnepersedlar, märkning med märk-
bläck 1196, 1198;
— rostfläckars borttagande 1159.
Linolja, kokpunkt 484.
Linser 634;
— akromatiska 1103;
— bi-konvexa 674;
— indelning 635;
— konkava 637, fig. 118;
— konvexa 636, 1201, fig. 117;
— — o. konkava, skilnad 638.
Ljud 154;
— dämpande 170, 195;
— fortplantning 156, 160, 172;
— — i jorden 169;
— fortplantningshastighet 155, 157,
165, 168, 775;
— från pickande fickur 171;
— hastighet, se ofvan fortplant-
ningshastighet ;
— höres bättre om natten än om
dagen 162;
— i olika lokaler 179;
— i polartrakterna 161;
— klockors 194, 196;
— läran om 154—208;
— o. ton, skilnad 180;
— olika 158;
— på höga berg 159;
— reflexion från ett elliptiskt hvalf
179, fig. 69;
— öfverförande på längre afstånd
204;
— jfr Läten, Stämljud, Toner.
Ljudkällor 154.
Ljudtratt å telefon 872.
Ljudvibrationer 154, 181.
Ljudöfverföring i Belltelefon 870.
Ljus 583;
— dispersion 639;
— elektriskt 587, 844;
––––färg 691;
— enfärgadt el. enkelt, brytes utan
färgspridning 642;
— färgadt 691;
— genomgående o. reflekterad t, färg-
nyanser 692;
— hvitt 639, 641, 658;
— i elektrisk gnista 760;
— lyser svagare på afstånd än på
nära håll, hvarför? 599;
— läran om 583—719;
— polariseradt 655—657;
— reflexion 573, 607, 608, fig. 107;
— — lagar 609;
— rinna stundom, hvarför? 355;
— släckande 354;
— sönderdelning 215, fig. 82;
— uppkomst 586, 587;
— utveckling vid förbränning 257;
— verkan på ögonen 678, 679; ’
— jfr Båg-, Kalkljus, Ljuset, Ljus-
strålar, Natrium-, Normal-, Para-
fin-, Sol-, Spermaceti-, Stearin-,
Talg-, Zodiakalljus.
Ljuset, brytning 627—659, fig. 111;
— — i vatten 629, fig. 112;
— —■ orsaker 628;
— diffraktion 659;
— dubbelbrytning 654;
— genomgår utan färgspridning fön-
sterrutor 645;
— gång i en regndroppe 700, fig.
141, 143;
— går rätlinigt 591;
— hastighet 78, 556, 598, 775;
— interferens 658;
— jfr Ljus.
Ljusbågar 844;
— Davys 850, fig. 212;
— elektriska strömmars genomgång
845;
— kol spetsar 848, fig. 214;
— temperatur 846.
Ljusintryck, qvarstående i ögat 676.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
