- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
xv

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Register - Pappersdrake ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Pappersdrake, Franklins 764.
Pappersremsor rulla ihop sig vid dragning öfver en knifbladsrygg, hvarför? 430.
Paradox, hydrostatisk 63, 64.
Parafinljus, enhet vid ljusstyrkas
uppmätning 606.
Parian 1136;
— jfr Porslin.
Paris, Grenelle-brunnen, temperatur 547;
— magnetisk deklination 728;
— sekundpendelns längd 16.
Pascal, lag 61;
— tunna 64.
Passadvindar 959;
— orsaker 962;
— riktning 963.
Pelsar, hvarför varma? 541.
Pendel 12;
— användning som tidmätare 14;
— elektrisk 756;
— enkel 12, fig. 3;
— Foucaults 18, fig. 7;
— jordens form möjlig att bestämma genom uppmätning af pendelns svängningstid 17;
— längd 13;
— matematisk 12;
— mått på tyngdkraftens styrka 16;
— sekundpendelns längd i Stockholm 13;
— ådagalägger jordens vridning 18;
— jfr Kompensations-, Sekundpendel.
Pendelrörelse, lagar 12.
Pendelur 14;
— mekanism 14, fig. 4;
— olika gång vid flyttning 15;
— reglering, vid värme 416.
Pepsin 1305.
Périer, ångbåtsmodell 60.
Perihelium 108.
Perpetuum mobile 47.
Persberg, magnetisk järnmalm 720.
Perseus (stjernbild) 86, fig. 34.
Perspektiv, se Luftperspektiv.
Peru, regnförhållande 933.
Petroleum, se Bergolja.
Piazzi, Ceres’ upptäckt 140;
— jfr Smyth.
Picard, Halley’s komet 148.
Pictet, gasers förvandling till vätskor 437;
— ismaskin 468.
Pikrinsyra 1.033.
Piobert, om krut 401.
Pixii, magneto-elektrisk maskin 859.
Plan, lutande 37, fig. 20.
Planeter, bebodda? 141;
— inre 137;
— kända, antal 136;
— skiljande från fixstjernor 135;
— uppkomst 91;
— yttre 139;
— jfr Småplaneter.
Planetsystem, vårt, solens rol 98.
Plan-konkav 637.
Planté, om sekundära staplar 839;
— sekundärt element, laddning 839, fig. 210.
Plasma 1257, 1261.
Platina 1001, 1215;
— löses af kungsvatten 1096;
— värmeledningsförmåga 519.
Platinering, galvanisk 841, 843.
Plesiosaurus (ödla) 1228, fig. 277.
Plåttak, skydd under åskväder 784.
Pneumatlskt elddon, se Elddon.
Poiullet, beräkning af solens värmemängd 97.
Polarisation, galvanisk 817, 818, 820, 839.
Polariseradt ljus, se Ljus.
Polarradie, jordens 104.
Polartrakter, hägringar 710, fig. 150, 151;
— ljudets fortplantning 161;
— norrsken 809, 810;
— röd snö 939;
— åskväder sällsynt 778.
Polen, inlandsis 1228.
Poler, elektriska 816;
— jordens 105, 108;
— — afplattning 104, 107;
— — skymning 111;
— magneter 721;
— jfr Himmelspoler.
Polerskiffer 1098.
Polstjernan 108, fig. 34;
— afstånd från jorden 78;
— stjernbilder kring fig. 34.
Pons, upptäckt af Encke’s komet 148.
Porfyr 1225.
Porslin, äkta 1134;
— — o. oäkta, skilnad 1133;
— jfr Fajans, Parian.
Potatis, stärkelse 1240, 1242.
Pottaska 1101;
— beredning 1115;
— förvaring 1116;
— kalcinerad 1115;
— rå 1115;
— sönderflytande i fuktig luft 498.
Precession 115, 117.
Presbyopi, se Långsynthet.
Press, elektrisk 793, fig. 187;
— hydraulisk 62, fig. 27.
Priestley, syrets upptäckt 1003.
Prim, se Grundton.
Primärformationen 1228.
Prisma 215, 639, fig. 82.
Probering, silfvers 1211.
Probernålar 1211.
Probersten 1211.
Prony’s broms 41, fig. 22.
Protein (ägghvitekroppar) 1249.
Protococcus nivalis 939.
Protuberanser 132, fig. 54—56.
Psykometertabeller 906.
Psykometrar 897, fig. 243.
Puddelstål 1143.
Puddling, se Färskning.
Pumpar 888, 889, fig. 239;
— jfr Sug-, Tryckpumpar.
Pumpkanna 889.
Pumpstock (sugrör) 889.
Pumpstång 889.
Pumpstöfvel 889.
Pupill 660, 678;
— nattdjurs 682;
— utvidgning i mörker 681.
Pyreneerna, snögräns 561.
Pyrheliometer 97.
Pyrofon 334, fig. 90.
Pyrometer, Wedgewoods 383.
Pålkranar 45, fig. 21.

Qvarts 1098.
Qvartssand 1098.
Qvartärformationen 1228.
Qvicksilfver 823, 1001, 1215;
— egenskaper 1185;
— fast 438;
— förekomst 1184;
— kokpunkt 484;
— ledningsmotstånd 831;
— smältpunkt 438, 509;
— specifik vigt 70;
— stelning 410, 502;
— värmeledningsförmåga 549.
Qvicksilfverbarometrar 878,879,882.
Qvicksilfvertermometrar 410;
— qvicksilfrets stigande o. fallande 411, 412.
Qväfgas, framställning 1027, fig. 262;
— jfr Qväfve.
Qväfoxidul, se Lustgas.
Qväfve 349, 1026;
— beståndsdel i atmosfärisk luft 1028, 1031;
— betydelse i luften 1030;
— förtätning 437;
— grundämne 991, 1233;
— metalloid 1000;
— qväfvefria föreningar 1234;
— jfr Qväfgas.
Qvällsmoln, röda eller guldglänsande hvarför? 923.

Radie, jordens 104.
Radiguet, element 821, fig. 200,201;
— sifon 890, fig. 241.
Rakknifvar bita bättre genom doppning i kokhett vatten 414.
Ramsden, elektricitetsmaskin 748, 749.
Réaumur, termometer 227, 228.
Reception 864.
Receptorer 872.
Reflexion, diffus 624, 626, 712;
— — jfr Diffusion;
— ljudets, från ett elliptiskt hvalf 179, fig. 69;
— — jfr Ljud, fortplantning;
— ljusets 573, 607, 608, fig. 170;
— — lagar 609, 625;
— ljusstrålars 617—620;
— — i vatten 617, 618;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free