Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Register - Shetland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Shetland, Nya, sekundpendelns längd 16.
Sibirien, gediget silfver 1188;
— grafit 1043;
— mammutdjur 1228;
— markens temperatur 546.
Siden, oledare 736;
— jfr Råsiden, Silke.
Sideriskt år, se År.
Sierra Leone, årlig regnmängd 933.
Sifoner 888, 889, fig. 240, 241.
Silfver, egenskaper 1189;
— hvitkokning 1212;
— i legeringar 1163;
— kontrolleringsår 1210;
— kontrollstämplar 1209;
— ledningsmotstånd 831;
— lödighet 1208;
— oxideradt 1213;
— probering 1211;
— smältpunkt 509;
— svafvelfläckars borttagande 1191;
— värmeledningsförmåga 519;
— jfr Arbets-, Mynt-, Nysilfver, Silfvermalmer.
Silfverglans 1188.
Silfvermalmer 1188;
— jfr Silfver.
Silfvermynt, lödighet 1208.
Silfvernitrat (salpetersyrad silfveroxid) 1193, 1197, 1202;
— jfr Lapis.
Silfveroxid, salpetersyrad, se Silfvernitrat.
Silfverskedar, svartna i beröring med lutfisk och ägg, hvarför? 1190;
— — stundom i beröring med bordsalt, hvarför? 1192;
— —vid eldning med stenkol, hvarför? 318.
Silikater (kiselsyrade salter) 1097, 1099.
Silke, värmeledningsförmåga 542;
— jfr Siden.
Sirap 1236.
Sirius (stjerna), afstånd från jorden 78;
— spektrum 647.
Sirroccovindar 996;
— jfr Föhnvind, Vindar.
Sjukdomar, uppkomst 1305.
Sjöar, isbildning 242;
— synas grundare än de äro 630;
— vattnets verkliga djup 631;
— vissa, tillfrysa ej, hvarför? 247.
Sjöbotten, upplyftad till följd af ljusbrytningen 630, fig. 113.
Sjöliljor 1228.
Sjömalm 1137, 1151.
Sjövatten, skilnad från källvatten 1021.
Sjövind 957.
Skafgräs 1044.
Skandinavien, inlandsis 1228.
Skapelseteori, Laplace’s 141.
Skedvatten 1033, 1034;
— jfr Salpetersyra.
Skeppsbyggeri, Arkimedes’ princip 68.
Skidfrukter kunna ej kokas i hårdt vatten 1016.
Skiffer 1224.
Skifva, elektricitetsmaskiners 748, 752, 763.
Skogar, under stenkolsperioden 1044, fig. 266;
— äro alltid svala 548.
Skogsmark, fuktighet, orsaker 450.
Skorpionen (stjernbild i djurkretsen) 117.
Skorstenar, drag 305, 306, fig. 84;
— — böjningars eller knäns inflytande 307;
— — styrka 315;
— — få ej vara för vida 303;
— räcka öfver taket, hvarför? 302, 304;
— rökens uppstigande 313;
— rökhufvars ändamål 312;
— sot, orsaker 298;
— ångmaskiners, hvarför röken stundtals svart? 299.
Skorstenseld, dämpande 291, 1076.
Skott, knallens orsaker 397.
Skottdagar 120.
Skottland, inlandsis 1228.
Skottår 120.
Skrifapparat, Morse’s 865, fig. 228.
Skrifbläck, sammansättning 1153.
Skrift, gammal, gulnar, hvarför? 1155;
— med märkbläck 1199.
Skugga 595, fig. 104, 105;
— förlängning o. förkortning 596;
— uppkomst 595;
— utseende 597, fig. 106;
— jfr Hel-, Halfskugga.
Skymning 111.
Skytten (stjernbild i djurkretsen) 117.
Sköldbrosk (Adamsäpple) 203.
Slagtkreatur, hvarför köttet mjukt? 1300.
Slidskåp 53.
Smaragder 1099.
Smergel 1130, 1131.
Smidesjärn, beredning 1142;
— kolhalt och smältpunkt 1139;
— skilnad från tackjärn o. stål 1139.
Smyth, Piazzi, om månstrålarnes värme 214.
Småplaneter (asteroider) 136, 140;
— antal år 1888 136, 140.
Smällkarameller, inrättning 403.
Smältning 506—508;
— fasta ämnens 510;
— kroppars, värmeförbrukning 222;
— legeringars 511.
Smältpunkt 221;
— blyets 509, 1170;
— fosfors 509:
— gulds 509;
— iridiums 509;
— isens 509, 515;
— kautschuks 1293;
— koppars 509;
— legeringars, praktisk användning 512;
— mandeloljas 509;
— qvicksilfvers 438, 509;
— silfvers 509, 1189;
— smidesjärns 1139;
— smörs 509, 1277;
— snäll-lods 1175;
— stearins 509;
— ståls 1139;
— stångjärns 509;
— svafvels 509, 1075;
— tackjärns 509, 1139;
— talgs 509;
— tenns 509, 1178;
— zinks 509, 1181;
— jfr Stelningspunkt.
Smältstål 1143.
Smör 1275;
— hindrande från att härskna 1277;
— smältpunkt 509, 1277.
Smörsyra 1276.
Snufva fås lätt i fuktig luft 465.
Snäll-lod 1175.
Snö 928;
— betydelse för jordytans temperatur 552;
— bildning 938;
— rymd i jämförelse med vatten 940;
— smutsig, smälter fortare än ren 571;
— stundom röd, hvarför? 939;
— vigt 232;
— jfr Nederbörd, Trindsnö.
Snöflingor 938, 945, fig. 251;
— grundformer 938, fig. 251.
Snögräns 561.
Snökristaller 938, fig. 252.
Socker 1234, 1235, 1279;
— beståndsdel i öl 1288;
— jfr Bet-, Druf-, Rörsocker. Soda 1101;
— beredning 1117.
Sol blindhet 680.
Soldygn 118.
Solen, afspegling i vatten 626;
— afstånd från jorden 101;
— — medelafstånd 108;
— atmosfär 99;
— betydelse inom vårt solsystem 91;
— både värmer o. lyser 215;
— corona 133, fig. 54;
— de dagliga bågarnes olikhet i de olika zonerna 114;
— mest bländande midt på dagen. 594;
— o. jorden, relativ storlek 93, fig. 39;
— rol inom vårt planetsystem 98;
— rotation 102;
— rörelse i verldsrymden 102;
— storlek och yta 93;
— synes tillplattad vid horizonten, hvarför? 690;
— tillståndet derstädes 92;
— upphof 91;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
