- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
xviii

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Register - Solenoider ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— utseende från närmaste fixstjerna 100;
— — i jämförelse med månen 689;
— verkan på verldshafven 125;
— värmegrad 96;
— värmekälla 212;
— värmemängd till jorden 216;
— värmeutstrålning på ett år 97;
— jfr Bisolor, Medelsol.
Solenoider 852, fig. 218.
Solfacklor 94.
Solfjädrar, afkylning med 581.
Solfläckar 94, 95, fig. 40;
— med halfskugga 94, fig. 41.
Solförmörkelse 129, fig. 53;
— år 1871 132, fig. 54.
Solglas bränna lättare hål i en mörk än i en hvit yta, hvarför? 580.
Solgårdar 704.
Solljus 215, 602;
— sammansättning 643;
— strålar 215.
Solspektrum, diskontinuerligt spektrum 648;
— Frauenhoferska linierna 647, fig. 120;
— mörka linier 648, 652, 653, fig. 122
Solstånd 110;
— jfr Sommar, Vintersolstånd,.
Solsystemet 91, 153;
— som en gasformig nebulosa i verldsrymden 91, fig. 38;
— uppkomst 141,
Solvärme 213, 557.
Sommaren 109, 110, fig. 46;
— frost 905;
— längre än vintern, orsak 110;
— varm, hvarför? 109;
— jfr Årstider.
Sommarsolstånd 109, 110, fig. 46.
Sosigenes, kalender 120.
Sot 296;
— dålig värmeledare 520;
— god elektrisk ledare 786;
— jfr Lampsot.
Sotlukt ur kakelugnar, uppkomst 316.
Spanien, qvicksilfver 1184.
Spegelbilder, förhållande till föremålen 613, 614;
— i bugtiga speglar 625;
— uppkomst 611, 612, fig. 108;
— jfr Reflexion.
Speglar 610, 613, 614;
— beläggning 1186;
— bilder, bugtiga 625;
— — uppkomst 611, 612, fig. 108;
— konkava 625;
— — värmestrålars reflexion 576, fig. 101, 102;
— konvexa 625;
— storlek för att visa hela föremålet 615;
— jfr Brännspeglar, Spegling.
Spegling, från genomskinliga ytor 621, 622;
— från skrofliga ytor 623;
— föremåls i vatten 617, 618, fig. 110;
— i en lugn vattenyta fig. 110;
— jfr Reflexion, Speglar.
Spektralanalyser 650 — 653;
— jfr Spektrum.
Spektralfärger 639, 640, 642;
— i solljuset 643;
— kunna ej vidare sönderdelas 642, fig. 119.
Spektroskop 651, fig. 121.
Spektrum 647;
— färger, se Spektralfärger;
— förekomst af mörka linier 648;
— gaser 649;
— kontinuerligt 648;
— ljusstrålarnes antal 640;
— jfr Solspektrum.
Spermacetiljus, enhet vid ljusstyrkans uppmätning 606.
Spetsbergen, sekundpendelns längd 16;
— snögräns 561.
Spetsverkan 743, 749, 805.
Spiralfjedrar, fickurs 14.
Spisar böra ej eldas under åskväder 789;
— böra undvikas under åskväder 786;
— uppvärmning med 562;
- öppna fig. 86;
— — förbränningen mindre liflig än i kakelugnar 285;
— — ryka ofta in, hvarför? 308.
Sporer 1310, 1311.
Sprickor i berg, vattens verkan 1222.
Spridningslinser (konkava linser) 635.
Springbrunnar, anläggning 74.
Sprit 1283.
Spritjäsning 1304.
Sprittermometrar 410, 892.
Sprudelsten 1025.
Sprängkraft hos is 234, 237, 1222;
— krutets 400.
Sprängämnen, se Bomullskrut, Dynamit, Knallqvicksilfver, Knallsilfver, Krut, Nitroglycerin.
Spänstighet (elasticitet), luftens 877.
Stackmoln 926.
Stalagmiter 1024, fig. 261.
Stalaktiter 1024, fig. 261.
Stanniol (tennfolium) 752, 753,1178.
Staplar, elektriska, Voltas 812, 814—816, fig. 194;
— galvaniska 816, fig, 196;
— inkonstanta o. konstanta 817;
— termoelektriska 838, fig. 209.
Stassfurt, klorkalium 1114;
— saltgrufva 1094.
Statybrons 1164.
Stearin 335;
— beredning 1291;
— beståndsdel i fett 1290;
— lysförmåga 604;
— smältpunkt 509;
— uppstigande i veke 337.
Stearinljus behöfva ej snoppas 356;
— enhet vid ljusstyrkas uppmätning 606;
— förfärdigande 1291, fig. 287;
— nyss släckt, återtändande 344;
— smeta mindre än talgljus 359.
Stearinsyra 1080.
Steghjul 14, fig. 5.
Steinheil, telegrafering medels en telegraftråd 868.
Stekning håller kött längre färskt 1310.
Stelning, djurkroppars i döden 1299.
Stelningspunkt 514;
— jfr Smältpunkt.
Stenbocken (stjernbild i djurkretsen) 117.
Stenbockens vändkrets 113.
Stenhus, nyss uppförda, skadliga att bo uti 972, 1125;
— jfr Boningshus.
Stenhällar äro slipade och refflade, hvarför? 1230;
— jfr Berg.
Stenkol, bildande 1044;
— brinna långsammare än koks 277;
— brinna med låga 278;
— brinnande, hvarifrån lukten af brändt svafvel? 318;
— egenskaper 1046;
— fuktas, hvarför? 290;
— värmeenheter 277.
Stenkolsformationen 1228.
Stenkolsperioden, skog 1044, fig. 266.
Stenkolstjära 1296, 1297.
Stereokromi 1109.
Stereoskop 674.
Stereotypering 842.
Stilen, gregorianska eller nya 120;
— julianska eller gamla 120.
Stilmassa, sammansättning 1176.
Stjernbilder (konstellationer) 86.
Stjerndygn 118.
Stjernfall 151, 875;
— ursprung 152.
Stjernhimmeln, norra, karta fig. 34.
Stjernljus 602, 603.
Stjernor, afstånd från jorden 78;
— antal 82;
— färg 84;
— föränderliga 83;
— indelning 81;
— osynliga om dagen, hvarför? 87, 602;
— synas tydligare på höga berg 600;
— synbar plats, atmosfärens inflytande 633;
— tindrande, orsaker 80;
— verklig storlek 79;
— jfr Dubbel-, Fixstjernor.
Stjernskott, se Eldkulor.
Stjerntöcken, se Nebulosor.
Stockholm, magnetisk deklination 728;
— — inklination 731;
— sekundpendelns längd 13, 16;
— årlig regnmängd 933,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free